RECENSION: Game Theory, Tristan Bates Theatre ✭✭✭

Teresa, Emma och Charlie. Foto: Camilla Whitehill Game Theory

1 april 2015

Tristan Bates Theatre

3 stjärnor

Recension av James Garden

Det finns en scen i den relativt okända romcom-filmen "Playing by Heart" från 1998 med Angelina Jolie, du00e4r hennes karaktu00e4r su00e4ger: "Att prata om ku00e4rlek u00e4r som att dansa till arkitektur". u00c4ven om det u00e4r hu00f6gst osannolikt att Game Theory-fu00f6rfattaren Odessa Celt har sett en su00e5 pass nischad film u2013 som fick en stor del av sin publik tack vare den du00e5varande Arkiv X-hypen och rollbesu00e4ttningen av Gillian Anderson u2013 su00e5 u00e4r det mu00e4rkvu00e4rdigt kloka ord som alla dramatiker bu00f6r hu00e4pna vid nu00e4r de vu00e4ljer vu00e4gen att anvu00e4nda teatern som ett verktyg fu00f6r debatt.

Game Theory, en scenisk diptyk som just nu spelas pu00e5 Tristan Bates Theatre, stu00e4ller nu00e5gra allvarsamma fru00e5gor om etiken kring hymenoplastik och sekvensering av nyfu00f6ddas genom. Tyvu00e4rr gu00e5r karaktu00e4rernas mu00e4nsklighet ibland fu00f6rlorad i ett hav av retorik.

Den fu00f6rsta pjäsen, Membrane, handlar om två tidigare u00e4lskare u2013 mannen u00e4r en framstu00e5ende privat plastikkirurg och kvinnan u00e4r en hu00e4ngiven muslim som vill framstu00e5 som oskuld pu00e5 sin bru00f6llopsnatt. Scenen u00e4r du00e4rmed bu00e4ddad fu00f6r en klassisk debatt mellan u00f6st och vu00e4st.

Men det verkar ocksu00e5 vara allt vi fu00e5r.

u00c4ven om Andrew Pugsley och Nadia Shash gu00f6r bra rollprestationer, och Georgina Blackledge medverkar som en hustru som hu00e5ller ett fu00f6redrag i en mellanspelsscen, ku00e4ns pjäsen nu00e5got tyngd av att debatten gu00e5r fu00f6re handlingen. Teater ska vara fu00f6rhu00f6jt spru00e5k, men hu00e4r ku00e4ns delar av dialogen forcerad, du00e4r karaktu00e4rernas romantiska fu00f6rflutna har klämts in fu00f6r att skapa ett drama som annars knappt hade funnits. Det u00e4r hu00e4r liknelsen om att "prata om ku00e4rlek..." blir relevant, du00e5 u00f6gonblicket nu00e4r karaktu00e4rerna avslu00f6jar sin gemensamma historia ku00e4ns onaturligt.

Strukturellt sett lyckas dock stycket med ett snyggt grepp genom fu00f6relu00e4sningsscenen med lu00e4karens fru. Det u00e4r ett fint u00f6gonblick du00e4r texten slutar stu00e5 i vu00e4gen fu00f6r sig sju00e4lv och lu00e5ter publiken dra sina egna slutsatser.

Mutiny, den andra pjäsen, har det motsatta problemet.

u00c4mnet som behandlas, genomsekvensering av nyfu00f6dda, u00e4r inte bara nu00e5got som redan existerar utan u00e4r tillgu00e4ngligt privat till ett lu00e5gt pris. En snabb su00f6kning pu00e5 Google eller ett avsnitt av podcasten Serial ru00e4cker fu00f6r att hu00f6ra reklam fu00f6r "23 and me", en tju00e4nst som testar fu00f6r u00e4rftliga sjukdomar och genetiska riskfaktorer. Priset u00e4r relativt lu00e5gt u2013 cirka u00a3125 inklusive frakt. Testet gu00f6rs hemma med ett salivprov. Det u00e4r fu00f6rvissso inte en tju00e4nst specifikt fu00f6r nyfu00f6dda, men det u00e4r inte svu00e5rt att tu00e4nka sig att fu00f6ru00e4ldrar ku00f6per ett kit nu00e4r de kommer hem fru00e5n BB u2013 eller att en fu00f6ru00e4lder gu00f6r det bakom ryggen pu00e5 den andra.

Du00e4rfu00f6r faller Mutiny en aning platt; oron u00f6ver privat vu00e5rd kontra NHS ku00e4ns nästan irrelevant, med tanke pu00e5 att det "billiga" NHS-priset som fadern nu00e4mner bara u00e4r u00a325 billigare u00e4n det verkliga privata alternativet u2013 och "23 and me" kostar en sjundedel av det fiktiva privata priset. Intressant nog ku00e4ns karaktu00e4rernas reaktioner pu00e5 vu00e4rlden de lever i betydligt mer u00e4kta och genomtu00e4nkta här. Fu00f6ru00e4ldrarna reagerar pu00e5 hu00e4ndelserna omkring dem och avslu00f6jar du00e4rmed vilka de u00e4r, istu00e4llet fu00f6r att hela tiden fu00f6rklara fu00f6r oss vad de ku00e4nner.

Kanske u00e4r det du00e4rfu00f6r Andrew Pugsleys och Georgina Blackledges prestationer i denna hu00e4lft av kvu00e4llen inte bara u00e4r vu00e4ldigt bra, utan su00e5 mycket starkare u00e4n i Membrane. De tillu00e5ts fu00f6rkroppsliga sina roller utan att behu00f6va formulera allt i ord. Pu00e5 samma su00e4tt finns det stunder du00e4r man har svu00e5rt att tro pu00e5 Nadia Shashs didaktiska ton i Membrane, men i Mutiny ger hon fu00e4rg och liv u00e5t den relativt lilla rollen som sjuksku00f6terskan pu00e5 ett nyanserat och fu00e4ngslande su00e4tt.

Produktionen i sig u00e4r mycket vu00e4l genomtu00e4nkt u2013 scenografen Fi Russell och ljusdesignern Matthew Swithinbank har gjort ett utmu00e4rkt jobb. Ljuddesignern Matthew Wilkinsons arbete u00e4r behagligt diskret men fyller ut pjäsens vu00e4rld pu00e5 ett vu00e4ldigt effektivt su00e4tt.

Sammantaget lu00e4mnar Game Theory en med betydligt fler fru00e5gor u00e4n svar. Tyvu00e4rr handlar dessa mer om fu00f6restu00e4llningens form och struktur u00e4n om de faktiska u00e4mnen som den fu00f6rsu00f6ker debattera.

Game Theory spelas fram till den 18 april 2015 pu00e5 Tristan Bates Theatre