RECENSION: A Prayer For Wings, King's Head Theatre, London ✭✭✭

Mark Ludmon recenserar nypremiären av Sean Mathias pjä A Prayer for Wings på King’s Head Theatre i London

A Prayer For Wings. Foto: Ali Wright A Prayer for Wings

King’s Head Theatre, London

Betyg: Tre stjärnor

Boka biljetter

Omkring 6,5 miljoner människor i Storbritannien är anhörigvårdare som ser efter en partner eller släkting, ofta på bekostnad av sin egen mentala och fysiska hälsa, enligt Carers UK. Trots större stöd och medvetenhet står det klart att inte mycket har blivit bättre sedan 1985, då Sean Mathias fångade den hopplösa tillvaron som vårdare i sin pjäs A Prayer for Wings. Pjäsen har nu satts upp på nytt i Mathias regi och visar sig sorgligt nog vara precis lika aktuell idag som för 34 år sedan.

Berättelsen utspelar sig fortfarande i mitten av 80-talet och skildrar relationen mellan 20-åriga Rita, som tvingades sluta skolan före sina slutprov för att sköta om sin mamma som är bunden till hemmet av multipel skleros. Genom en blandning av drama och monolog fångas den komplexa relationen mellan de två kvinnorna, där känslorna svänger mellan kärlek och bitterhet, men där kärleken alltid utgör kärnan.

Foto: Ali Wright

Lee Newbys scenografi och kostym förflyttar oss till 1980-talets Swansea och återskapar det slitna hemmet i en gammal kyrka – en tydlig metafor i en berättelse där en ung kvinna ber om att bli räddad av kärleken från en änglalik man. Den mer krassa verkligheten är att de enda männen i hennes liv är tonåringarna nere vid lekparken som betalar henne för sexuella tjänster. Trots denna mörka tillvaro lyckas Rita på något sätt fortsätta drömma och hoppas på ett bättre liv.

Alis Wyn Davies gör rollen som Rita med både sting och charm, och förblir hoppfull mitt i sin inre förtvivlan. Hon matchas väl av Llinos Daniel i rollen som mamman, som också längtar tillbaka till tiden före sjukdomen tog över hennes identitet. Tillsammans med Luke Rhodri, som gestaltar en rad unga män, bjuder produktionen på starka skådespelarinsatser och träffsäker regi. Däremot är dramat obevekligt i sin skildring av den repetitiva enformighet och den strama hopplöshet som det innebär att vara anhörigvårdare i ett medberoendeförhållande. Mathias har skapat en levande karaktär i Rita, men jag lämnades med en önskan om mer än vad den här korta pjäsen hinner erbjuda.

Spelas till och med 23 november 2019 på King's Head Prenumerera på vårt nyhetsbrev