NYHETER
RECENSION: Anything Goes, Upstairs At The Gatehouse ✭✭✭✭
Publicerat
Av
Daniel Coleman-Cooke
Share
Ensemblet i Anything Goes. Foto: Darren Bell Anything Goes
Upstairs at the Gatehouse
20 december 2016
4 stjärnor
Efter förra årets succé med Legally Blonde har lokalen ovanför puben Gatehouse befäst sitt rykte som en formidabel scen för julmusikaler.
Årets uppsättning av 1930-talsklassikern Anything Goes ser ut att höja ribban ytterligare. Föreställningen är ett inspirerat val för lite välbehövlig eskapism i juletid; handlingen är lättsam och kräver en stor nypa fantasi, men manuset är briljant och Cole Porters odödliga musik likaså.
Musikalen rymmer mängder av låtar som blivit klassiker på egen hand (I Get a Kick Out of You, Let’s Misbehave och titelnumret Anything Goes), och de lät alla fantastiska tack vare Dan Glovers orkester och arrangemang. Musikalälskare kommer dessutom notera att detta är den mer sällsynta versionen från 1962, vilket innebär att publiken bjuds på en del mindre kända Porter-pärlor.
David Pendlebury, Jack Keane och Taryn Erickson. Foto: Darren Bell
Berättelsen utspelar sig ombord på oceanångaren S. S. American under en resa från New York till England. Den välkända sångerskan Reno Sweeney är ombord, liksom hennes vän Billy Crocker som har smygit med som fripassagerare för att uppvakta sin förälskelse, Hope Harcourt. Oturligt nog för honom är hon redan förlovad med den förmögne lorden Evelyn Oakleigh.
Detta är i grunden en sång- och dansmusikal, och Chris Whittakers fantastiska koreografi är helt avgörande för föreställningens energi. Dansen höll en genomgående mycket hög nivå, särskilt imponerande var de komplexa steppnumren som utfördes på den begränsade scenytan.
Det är en superb ensemble som leds av starka insatser från Taryn Erickson (i sin brittiska debut) som Reno och Samantha Dorsey (en av mina personliga favorit-Cosettes från Les Mis-tiden) som Hope. Jack McCanns Billy nådde dock inte riktigt hela vägen fram för min del; hans röst matchade aldrig riktigt de kraftfulla kvinnliga huvudrollerna, även om hans skådespeleri och dans var mycket bra.
Jack McCann, Taryn Erickson och David Pendlebury i Anything Goes. Foto: Darren Bell
Det här är en extremt rolig show, även om vissa av förklädnadsnumren känns en smula daterade idag. Kvällens vassaste komiska prestation står Jack Keane för i rollen som den vänlige och snobbigt brittiske Sir Evelyn. Han är en underbar fysisk komiker (publiken kiknade av skratt när han bara sprang runt på scenen), men han lyckades också göra en sympatisk karaktär av vad som annars lätt kunde ha blivit en tunn stereotyp.
På samma sätt utgjorde David Pendelbury som Moonface Martin och Chloe Adele Edwards som Bonnie ett mycket underhållande par komiska gangsters. Edwards gjorde ett utmärkt jobb med solonumren som ofta klipps bort i modernare nyuppsättningar av showen.
Det lilla utrymmet utnyttjas maximalt med en scenlösning där publiken sitter på båda sidor, kompletterad med ett fartygsdäck som ger en extra dimension. Harriet Fowlers kostymer är precis lika lekfulla och jazziga som musiken, där de iögonfallande tidstypiska kreationerna förhöjer känslan av glamour.
Det här är en föreställning väl värd att se, på en teater som håller på att bli synonym med glädjefyllda och färgstarka julmusikaler. Passa på att se den innan den seglar vidare!
Spelas till och med 29 januari 2017
BOKA BILJETTER TILL ANYTHING GOES
Få det bästa från den brittiska teatervärlden direkt till din inkorg
Var först med de bästa biljetterna, exklusiva erbjudanden och de senaste nyheterna från West End.
Du kan nu00e4r som helst avsluta din prenumeration. Integritetspolicy