RECENSION: Cirque du Soleils Kurios på Royal Albert Hall ✭✭✭✭✭

Douglas Mayo recenserar Cirque Du Soleils produktion Kurios, som hade premiär ikväll på Royal Albert Hall.

Cirque Du Soleil Kurios

Royal Albert Hall

18 januari 2023

5 stjärnor

BOKA BILJETTER

Varje år ser jag fram emot premiärkvällen för Cirque du Soleils senaste föreställning på Royal Albert Hall, och i år har det världsberömda kompaniet tagit med sig en steampunk-inspirerad fest för sinnena till London – Kurios!

Årets show var en visuell dröm med makalös scenografi av Stéphane Roy och fantastiska kostymer av Philippe Guillotel. Allt förstärkt av en grupp skickliga musiker och ett koreografteam som fick hela ensemblen att röra sig med en frenetisk och smittande energi.

Höjdpunkterna i den första akten inkluderade Facundo Giminez och hans osynliga cirkus, Anne Weissbeckers luftburna cykel (tänk dig rusningstrafik i centrala London fast uppe i luften), Andril Bondarenkos upp-och-nedvända värld och James Gonzalez makalösa balansnummer på Rola Bola.

I andra akten får vi se Sökaren, gestaltad med en magisk mystik av Anton Valen, sväva upp bland molnen till en annan dimension där tyngdkraften tappar sitt grepp. Det började med ett gäng våghalsar på Acro Net – figurer i regnrockar som förvandlades till de mest spektakulära havsvarelser jag sett – allt medan de flög upp mot Royal Albert Halls tak till publikens allt högre flämtningar.

Roman och Vitali Tamanovs nummer i luftremmar var otroligt graciöst och uppvisade en synkronisering och styrka som gjorde det till min personliga favorit. Denna duo, tillsammans med Banquine-akrobaterna, visade hur ren talang kan lämna en publik mållös, även utan komplexa maskiner som ryska gungor.

Något helt nytt för mig i Cirque-sammanhang var ”Theatre Of Hands”, en genialisk liten sekvens i andra akten där Nico Baxias fingerfärdighet projicerades på en eterisk ballong som svävade högt över publiken.

Som vanligt får det här begåvade gänget allt att se alldeles för lätt ut. Men det är det inte! Det som fick mig att le och skratta under hela kvällen var den uppenbara glädje artisterna utstrålade när de navigerade genom denna bisarra kuriositetskabinett.

Den enda nackdelen med kvällens föreställning var att scenen verkade vara något lägre än vanligt, vilket gjorde att man missade en del av det som hände om man satt på parkett. En liten detalj, men värd att notera i en show som i övrigt var helt fläckfri.

Bravo Cirque du Soleil!