RECENSION: DarkTales, Pleasance - Edinburghfestivalen ✭✭

Darktales

Pleasance One

15 augusti 2016

2 stjärnor

Boka nu Det finns en lång tradition av thrillers och spökhistorier på teaterscenen. The Woman in Black går fortfarande för fulla hus, och pjäser som Sleuth och Deathtrap lockar alltjämt publik. Faktum är att Darktales, där en skrivarlärare konfronteras av en trasig före detta elev, vandrar längs en liknande stig. Dessvärre lyckas den aldrig bli riktigt spännande. Det är ett par faktorer som talar emot föreställningen. Dels den sena eftermiddagstiden, dels den enorma spellokalen. Spökhistorier berättas bäst i intima rum, där publiken dras in i berättelsen. Här sitter vi så långt ifrån att vi bokstavligen blir distanserade. Tyvärr finns det inte mycket skådespelarna Andrew Paul (som Professorn) och Sean Ward (som studenten Jack) kan göra med Tim Arthurs klumpiga manus. Varje kliché i boken används – förinspelade skrik, viskningar och saker som låter i mörkret – och ensemblen spelar mest av sina roller. Carrie Max är underutnyttjad i rollen som Lucy, det "är hon död eller levande"-intresset. Sent på natten i en fuktig källare hade denna show kanske kunnat hitta rätt atmosfär. Som det är nu känns det alldeles för tryggt, och ett märkligt val för Edinburgh Fringe. Med det sagt, om du inte förutser vändningen i slutet och älskar spökhistorier, kan det här vara något för dig. Men i en stad fylld av riktiga spöken gör du nog klokare i att boka en guidad spökvandring i stället.

BOKA BILJETTER TILL DARKTALES PÅ EDINBURGH FESTIVAL HÄR