RECENSION: Mamma Mia!, Novello Theatre ✭✭✭✭

Filippo Coffano och ensembeln i Mamma Mia!. Foto: Brinkhoff Mogenburg. Mamma Mia!

Novello Theatre

20 februari 2017

4 stjärnor

Boka biljetter | Mer info

Det var ett nöje att nyligen återse Mamma Mia! på Novello Theatre. När den hade Londonpremiär på Prince Edward Theatre 1999 var det få som kunde förutse den världssuccé som musikalen skulle bli, både på scen och på vita duken.

Mamma Mia! är en musikal som väver samman supergruppen ABBA:s låtskatt med en originell historia av Catherine Johnson. Det är en musikal som handlar om identitet och att hitta sin plats i världen. Jag var med när ABBA var som störst första gången. Jag minns hur mycket jag älskade låtarna, och att se dem återfödas i ett sceniskt sammanhang känns fortfarande inte gammalt, trots att nästan två decennier har passerat.

Mazz Murray, Linzi Hateley och Jo Napthine i Mamma Mia!. Foto: Brinkhoff Mogenburg

Kvällen jag var där spelades Donna av Sorelle Marsh. Rollen som Donna är en rejäl sånginsats där karaktären tar oss med på en resa genom låtar som Money, Money, Money till The Winner Takes It All och den smärtsamt vackra Slipping Through My Fingers. Särskilt de två sistnämnda framfördes med en genuin ärlighet och ett känslomässigt djup. Donnas "Dynamos" spelades av Jo Napthine (Rosie) och Mazz Murray (Tanya). Tillsammans bjöd trion inte bara på en nästintill perfekt och glittrande Super Trouper i full spandex-glamour, utan skapade också en vänskapsrelation som kändes helt trovärdig. Deras gemensamma tillbakablickar höll både humöret uppe och föreställningens hjärta bultande.

Mamma Mias tre pappor spelades strålande av Alasdair Harvey (Harry), Richard Trinder (Sam) och understudy Stephen John Davis (Bill). De tre potentiella fäderna har en trasslig resa som fick publiken helt på sin sida. Deras relationer med Donna och Sophie kändes äkta samtidigt som den komiska interaktionen i denna härliga röra lockade till många skratt.

Richard Carson (Sky) och Sanne den Besten (Sophie) i Mamma Mia!. Foto: Brinkhoff Mogenburg

Sanne Den Besten (Sophie) och Richard Carson (Sky) är en perfekt matchning. Deras personkemi på scenen är påtaglig. Sophies frustration när hennes välplanerade plan börjar krackelera bjuder på ett fantastiskt ögonblick i andra akten för dessa två begåvade unga skådespelare.

Ensembeln i Mamma Mia! arbetar otroligt hårt varje kväll för att väcka den medelhavsinspirerade galenskapen i denna underbara historia till liv. Ett av mina favoritögonblick är än idag Under Attack, en fantastisk take på den klassiska balettsekvensen, här i en ultraviolett drömvärld. Håll utkik efter Filippo Coffanos energiska Pepper och Jake Smalls Eddie i andra akten – båda blommar ut ordentligt, men de har fortfarande svårt att mäta sig med Tanyas världsvana elegans; Mazz Murray i högform är verkligen något alldeles extra att skåda.

Richard Carson (Sky) och ensembeln i Mamma Mia!. Foto: Brinkhoff Mogenburg

Mark Thompsons scenografi, som domineras av regionens kritvita väggar och utsökta blå toner, känns fortfarande fräsch. Kombinerat med Howard Harrisons ljussättning lyckas den verkligen förmedla den strålande värmen från en het sol över Egeiska havet. Marcus J Savage och hans sammansvetsade band levererar ABBA-hitsen med sådan fart och respekt för källmaterialet att ett gammalt ABBA-fan som jag satt med ett leende på läpparna genom hela föreställningen.

Ensembeln i Mamma Mia!. Foto: Brinkhoff Mogenburg

Phyllida Lloyds uppsättning känns fortfarande både trovärdig och aktuell. Tillsammans med Anthony Van Laasts energiska koreografi inser man att detta inte bara är en i raden av jukebox-musikaler, utan ett genuint hantverk. Mamma Mia! är fortfarande en otroligt rolig kväll på teatern, och det är svårt att förstå att kompositionerna inte skrevs direkt för scenen från början.

BOKA BILJETTER TILL MAMMA MIA! PÅ NOVELLO THEATRE NU