KRITIKERNAS FAVORIT 2016: Alexa Terry

Vi bad våra recensenter att blicka tillbaka på 2016 och utse de mest framstående föreställningarna från året som gått.

Alexa Terry delar med sig av sina favoriter:

The Pianist of Willesden Lane

Det händer ofta att jag lämnar teatern med tårfyllda kinder och svullna ögon. Men jag var inte alls förberedd på de snyftningar som skakade mig när jag såg Mona Golabeks 'The Pianist of Willesden Lane' – den sanna historien om hur Golabeks mamma, Lisa Jura, kom till Storbritannien med Kindertransporten och blev konsertpianist. Överväldigande, kraftfullt och kusligt aktuellt; det här är utan tvekan en av de bästa och mest berörande teaterupplevelserna jag någonsin haft.

Lauren Samuels, Ashleigh Gray och Lizzy Connolly i Vanities

'Vanities' rörde verkligen om i känslolivet – jag skrattade högt, kände hur det ryckte i hjärtesträngarna och försökte hosta bort klumpen i halsen (jag lär få rykte om mig att vara en riktig lipsill om jag inte ser upp!). Med ett medryckande partitur och ljuvliga harmonier framförda av en stjärntrio, var 'Vanities' en av årets höjdpunkter. (Dessutom går jag fortfarande och nynnar på 'Cute Boys with Short Hair Cuts'.)

Billy Cullum och ensemblen i Rent. Foto: Matt Crockett
Rent

Jonathan Larsons 'Rent' är tidlös och djupt drabbande när de trasiga själarna blottas framför oss. Musiken är helt fantastisk, särskilt med den här ensemblen (och låt oss vara ärliga, jag skulle se 'Rent' om och om igen bara för att få se Layton Williams 'Today 4 U'). Men framför allt är poängen om att leva och älska varje dag, utan att fastna i 'då' eller 'om och utifall att', extremt gripande och viktigare än vi ibland vågar erkänna.

Vilka hade dina val varit?