RECENSION: Pressure, Ambassadors Theatre ✭✭✭✭✭

Douglas Mayo recenserar Pressure, skriven av och med David Haig, som nu spelas på Ambassadors Theatre.

Rollbesättningen i Pressure. Pressure Ambassadors Theatre

14 juni 2018

5 stjärnor

Boka nu

Vilken roll spelade vädret i planeringen av D-dagen under andra världskriget? David Haigs pjäs Pressure utforskar vädrets lynniga natur i en tid då det inte fanns någon högteknologisk satellitutrustning, utan bara väderballonger och rapporter från fartyg utspridda över Atlanten. Hur stor roll spelade ren magkänsla och erfarenhet för prognoserna, och hur träffsäkert kunde vädret förutses på lång sikt? Pjäsen skildrar även vad som händer i en gemensam brittisk-amerikansk insats när meteorologerna från de båda sidorna lägger fram helt motstridiga teorier.

David Haig som James Stagg.

Pressure bjuder på en inblick i Dr James Staggs liv, en klipsk skotte som står på sig mot Eisenhower och råder honom att skjuta upp D-dagen efter åratal av planering. Stagg oroar sig inte bara för de soldater som ska delta i invasionen, utan också för sin hustru som ska föda barn under svåra omständigheter – en tung börda för vilken man som helst att bära. David Haig spelar Stagg med en eldig intensitet; frustrerad, men så säker som han bara kan bli tack vare sin djupa kunskap om det europeiska vädret. Man kan inte låta bli att diskret heja på hemmataget. Det är ett sanningsenligt och mångbottnat porträtt av en man som drivs till sin spets under enorm press, men vars tro på vetenskapen är hans fasta punkt.

Malcolm Sinclairs Eisenhower är precis så barsk och auktoritär som man kan önska. Han står inför valet att lita på en vän eller lyssna på en man som är på väg att stjälpa chansen att få ett slut på kriget. Hans enögda fokus bäddar för fantastiska dramatiska sammandrabbningar i mötet med karaktärerna runt honom. Man kan se våndan och frustrationen koka i honom när han riskerar att ge grönt ljus till en potentiell militär katastrof. Beslutet underlättas inte av Philip Cairns överste Krick, en framfusig amerikan som verkar frisera historiska data för att få dem att passa hans egen prognos och avfärdar allt annat som irrelevant. De tidiga scenerna mellan Haig och Cairns är elektriska och ger verkligen Pressure en flygande start.

Laura Rogers i rollen som Kay Summersby fungerar som en buffert i denna maskulina värld. Det är en fantastiskt fin skildring av den där typiskt brittiska behärskningen – en personifiering av en "stiff upper lip". Summersby vet att kriget inte vinner på enbart råstyrka och ser på sitt eget lågmälda sätt till att hennes bidrag blir unikt personligt. Jag hade svårt att hålla tårarna borta vid flera tillfällen tack vare Rogers passionerade gestaltning.

Pressure har en stor ensemble för att vara en kommersiell West End-uppsättning, och de begåvade skådespelarna håller tempot och spänningen uppe hela vägen. Bortsett från en kort svacka mot slutet satt jag som klistrad vid dramat. Jag var helt ovetande om detta kapitel i historien och dess huvudperson, men jag blev helt såld.

John Doves produktion, fylld av information om hög- och lågtryck, barometerstånd, jetströmmar och väderstatistik, tog mig tillbaka till geografilektionerna i skolan och fick mig att önska att de presenterats på ett så här spännande sätt. Vem kunde ana att en väderprognos kunde utgöra grunden för en så fängslande och gripande kväll på teatern?

BOKA BILJETTER TILL PRESSURE HÄR