RECENSION: Raz, Assembly George Square Studios ✭✭✭✭

Raz

Assembly George Square Studios

Fyra stjärnor

Raz flyttar till Trafalgar Studios 2 den 22 mars. Boka nu!

Under 80- och 90-talet hyllades Jim Cartwright för sina pjäser om livet i Lancashire, såsom Road och The Rise and Fall of Little Voice. Han har återvänt till denna värld i sin nya monolog, RAZ, som fångar energin och den desperata drivkraften i en grabbkväll ute i Bolton. Berättelsen förs fram av Shane, en ung lastbilschaufför som lever för helgen då han kan dygna på öl och droger för att försöka glömma sitt lågavlönade jobb och sitt ex.

James Cartwright (som råkar vara dramatikerens son) fångar ens intresse direkt när han kliver upp på scenen iklädd endast simglasögon och ett par Stålmannen-kalsonger, mitt i förberedelserna inför kvällen med en ”niominuters-bränna” på The Tanning Shop. Vi får följa hans ritualer inför en fredagskväll ”on the raz” medan han via telefon samlar ihop gänget — Robo, Micksy, Sparky och Staunton — för en natt av pubar, klubbar, bärs och partydroger. I en högintensiv bravurprestation ger Cartwright liv åt dessa karaktärer och fler därtill, under Anthony Banks skarpa och precisa regi.

Med sin råa, vardagliga poesi erbjuder pjäsen inga enkla lösningar eller svar. Den lämnar oss med känslan av att denna dekadenta karusell kommer att fortsätta varje helg för Shane och hans vänner, förmodligen tills de till slut träffar någon och stadgar sig. När Shane snubblar in på en open mic-kväll på en pub tar han plats på scenen och går till hårt angrepp mot ”regueringen” och hur den skapat en ”bortglömd generation”. Men han talar också om fredagsfyllan som en fortsättning på vad hans föräldrar gick igenom, en upplevelse som i olika former sträcker sig ända bak till stenåldern. Men sociala kommentarer åsido: RAZ tar oss med på en underhållande berg-och-dalbana genom den glädje, frustration och hjärtesorg som präglar den sorts utekvällar som utspelar sig varje helg, inte bara i Lancashire utan i städer över hela Storbritannien.