RECENSION: Showstopper! The Improvised Musical, The Other Palace ✭✭✭✭

Sophie Adnitt recenserar Showstopper! The Improvised Musical som just nu spelar en förlängd spelsäsong på The Other Palace i London.

Ensemblen i Showstopper. Foto: Alex Harvey-Brown Showstopper! The Improvised Musical

The Other Palace

24 januari 2019

Fyra stjärnor

Biljetter till Showstopper - The Other Palace Showstopper Turnésida Improvallade föreställningar är alltid knepiga att recensera. När det gäller Showstopper! skulle jag kunna berätta allt om Allota Dancin’ (en musikal utspelad i St Ives som följer det lokala kolonilottssällskapets mödor och besvär), men faktum kvarstår att du aldrig kommer att få chansen att se den. Det som Showstopper! gör är nämligen att skapa en helt ny musikal varje kväll, vid endast ett tillfälle, och det har de gjort sedan 2007. De har hunnit med över 1000 föreställningar via rikstäckande turnéer, gästspel på Edinburgh Fringe och nu ett åtta veckor långt gästspel på The Other Palace vid Victoria Station. Med tanke på teaterns historik av att lyfta fram nyskrivna musikaler känns valet av scen helt rätt.

Ensemblen i Showstopper. Foto: Alex Harvey-Brown Vi introduceras för en namnlös författare (spelad av den briljant kvicktänkte Dylan Emery, som har ett fantastiskt samspel med publiken), som via telefon blir anlitad av sin producent ”Cameron” (vilket väcker förstående skratt i bänkrader) för att skriva en ny succémusikal på knappa två timmar. Inga problem, menar författaren, innan han ber publiken om hjälp med en miljö, en titel och några musikstilar. Förslagen haglar från tittarna; Little Women, Rent, Wicked – här poängterar Emery lite kaxigt att åskådaren i fråga bara kan smita uppför gatan till Apollo Victoria – och 42nd Street (plus ett Sweeney Todd-inspirerat nummer som smyger sig in efter paus). Alla utgör de delar i den färgstarka mix av influenser som blir musikal nummer 1001: Allota Dancin’.

Foto: Alex Harvey-Brown Nu kommer vi till det som Showstopper! är kända för: en helt improviserad musikal med en alltmer invecklad handling, sånger och dansnummer. En ensemble på sex artister, klädda i sina karakteristiska färger rött och svart och beväpnade med ett urval av rekvisita och hattar, skapar en föreställning som verkligen inte liknar något annat. Resultatet är hysteriskt roligt. Samtliga sex artister är oerhört intelligenta, blixtsnabba i tanken och djupt kunniga – de plockar fram musikstilar, ikoniska repliker och komiska vändningar på ett ögonblicks varsel. Det underlättar om man är lite av en musikalnörd redan innan man kliver in i salongen för att hänga med i alla referenser och interna teaterskämt, men ärligt talat är det här gänget tillräckligt roliga för att tilltala alla tittare, oavsett förkunskaper.

Ensemblen i Showstopper. Foto: Alex Harvey-Brown Ett steppnummer influerat av 42nd Street om kolonilotternas stadgar är rent geni, och beslutet att låta två annars sysslolösa ensemblemedlemmar ta sig an rollerna som lokala gummor blir en komisk höjdpunkt. Några av de bästa ögonblicken är när allt går lite snett – en artist kämpar med ett knivigt rim medan kollegorna ser på med skadeglädje, eller när Emery själv fryser handlingen för att föreslå någon absurd utmaning (de dolda blickarna av tyst skräck han får till svar är obetalbara). Artisternas totala hängivenhet att köra på oavsett vad som händer är djupt beundransvärd och gör dem otroligt charmiga i publikens ögon. De många sidospåren i Allota Dancin’ vävs slutligen samman i en färgstark final som leder till ett väl mottaget och välförtjänt extranummer. Som med alla improviserade föreställningar av den här typen finns ibland en tendens att dra ut på poängen lite (troligen för att vinna tid medan man tänker ut nästa drag), men på det stora hela, även efter tusen musikaler, är Showstopper! fortfarande fullt kapabel att leverera en helgjuten, underhållande och helt unik kväll.

BOKA BILJETTER TILL SHOWSTOPPER