TILLBAKABLICK: Blythe Jandoo

I veckans Throwback Thursday pratar vi med Blythe Jandoo, som vi senast sett i West End-uppsättningarna av Joseph and the Amazing Technicolor Dreamcoat och Disneys Aladdin.

Blythe Jandoo Foto: Ruth Crafer 1) Vilken var den första föreställningen du gjorde som barn, och vad var det som fick in dig i teatervärlden?

Jag började med balett när jag var runt 3 eller 4 år gammal och jag älskade det! Dansen skulle alltid vara en del av mitt liv. Showen som fick in mig på musikteater var Trollkarlen från Oz på The Royal Lyceum Theatre i Edinburgh. Jag gick på Lyceum Youth Theatre, vilket innebar att jag fick gå på auditions för professionella uppsättningar som behövde barn. Jag fick rollen som en av munchkins/invånarna i Oz när jag var 12, och jag njöt av varje sekund på scenen. Från det ögonblicket visste jag att jag ville satsa vidare.

2) Hur såg auditionprocessen ut för stora shower som Aladdin?

Jag har gjort hundratals auditions nu, och några av de svåraste och mest tidskrävande processerna var för de stora West End-showerna. När jag sökte till originalensemblen i Aladdin gjorde jag cirka 6–7 rundor, tog mig till final men fick den inte. När jag sökte igen två år senare, efter att ha fått mer erfarenhet från andra fantastiska jobb, krävdes det bara tre rundor innan jag fick rollen. För ensembleroller får man oftast dansa först; det kan vara en kombination och sedan tekniska moment specifika för showen, som tricks, höga sparkar eller stepp. Andra rundan är en valfri låt. Sen dansar man oftast igen och sjunger material från showen. Om de ser dig som en potentiell understudy får du sjunga eller läsa material för de rollerna. I finalen handlar allt om att pussla ihop en ensemble som fungerar ihop, och då sitter oftast hela det kreativa teamet och rollbesättaren med.

3) Hur ser din process ut varje kväll när du ska gå in i din karaktär?

Det första stora steget är smink, peruk och kostym. Så fort jag bokstavligen kliver i karaktärens skor känner jag att jag hamnar i rätt fokus. Att öva på replikerna och accenten (om jag gör en sådan) förbereder mig också. Jag behöver inte vara i karaktär när jag är utanför scenen för att kunna ”slå på” den när jag uppträder, men precis innan jag går på scen gillar jag att tänka på vad som precis har hänt i min karaktärs historia och vad mitt syfte är i nästa scen.

4) Berätta om ett av dina bästa eller roligaste minnen från scenen?

Mitt favoritögonblick på scenen var att flyga på den magiska mattan i Aladdin när jag fick spela Jasmine och sjunga ”A Whole New World” för första gången. Ingenting slår det. Starlight Express var alltid spännande och det hände ofta att någon, om inte jag, ramlade omkull – vilket kunde vara hysteriskt roligt så länge ingen skadade sig. Att starta showen högst upp på en ramp är något jag aldrig glömmer.

Blythe Jandoo som Jasmine 5) Hur håller du dig kreativ under lockdown?

Under lockdown har jag arbetat med Pitlochry Festival Theatre; jag har gjort instruktionsfilmer, dansat, sjungit, haft workshops med nyskrivet material, läst poesi och korta historier. Det har verkligen hållit mig igång. Jag har också hållit i min dansklass, ”Dance for Actor/Singers”, online vilket har varit jätteroligt eftersom jag älskar kontakten med branschen. Playreads med vänner har också blivit ett nytt sätt för mig att förbli kreativ.

6) Vilka tre saker kan man alltid hitta i din loge? T.ex. lyckobringare, saker som hjälper dig på scenen... eller blå herrgårdstoppar?

Jag har alltid bilder på mina vänner och min familj i logen. Det får mig att känna att de är nära när jag är på teatern hela dagarna och kvällarna, och påminner mig om att ringa dem. Jag har också alltid ingefärsgodis för att hålla halsen varm och en högtalare för att lyssna på musik för att peppa inför showen, eller för att meditera och slappna av mellan föreställningar.

7) Vilket cast-album lyssnar du helst på just nu?

En vän introducerade mig nyligen till Girl From The North Country! Jag hann inte se den live, men jag älskar soundtracket.

8) Om ditt liv vore en musikal, vad skulle den heta och varför?

Om mitt liv vore en musikal skulle den heta ”Full Steam Ahead”, för det är så jag lever mitt liv! Jag tar varje chans och säger alltid ja. Ibland glömmer jag bort att koppla av och bara uppskatta att vara här och nu, men det är något jag håller på att lära mig.