Sedan 1999

Trovärdiga nyheter och recensioner

26

år

det bästa från den brittiska teaterscenen

Officiella biljetter

Välj dina platser

Sedan 1999

Trovärdiga nyheter och recensioner

26

år

det bästa från den brittiska teaterscenen

Officiella biljetter

Välj dina platser

  • Sedan 1999

    Trovärdiga nyheter och recensioner

  • 26

    år

    det bästa från den brittiska teaterscenen

  • Officiella biljetter

  • Välj dina platser

NYHETER

RECENSION: Another America, Park Theatre ✭✭✭✭

Publicerat

Av

Tim Hochstrasser

Share

Tim Hochstrasser recenserar Another America, en ny pjäs av Bill Rosenfield som just nu spelas på Park Theatre i London.

Ensemblen i Another America. Foto: Piers Foley Another America

Park Theatre

7 april 2022

4 stjärnor

BOKA BILJETTER Bill Rosenfields aktuella och upplyftande nya pjäs har landat på Park Theatre med ett hoppfullt budskap om det USA som existerar bortom partipolitik och bittra valmotsättningar. Berättelsen tar sin utgångspunkt i Dan Austins dokumentär True Fans, som följde tre unga män (två bröder och en bästa vän) som i slutet av 90-talet bestämde sig för att tillbringa 100 dagar på cykel. Resan gick de 770 milen från Venice Beach, Kalifornien till Springfield, Massachusetts. Målet var Basketball Hall of Fame för att hylla deras kärlek till sporten och favoritlaget Utah Jazz. Människorna de mötte längs vägen fick skriva sina namn på en basketboll – en talisman för deras resa – som skulle lämnas över vid målgången.

Ensemblen i Another America. Foto: Piers Foley

Frågan infinner sig direkt – varför behövs en pjäs när det redan finns en dokumentär? Svaret ligger i det skickliga sätt som Rosenfield använder formatet av en ”roadmovie” och en pilgrimsfärd för att utforska inte bara de tre resenärernas hopp och faror, utan också för att introducera ett brett spektrum av karaktärer från det vardagliga amerikanska livet. Vissa är vänliga och hjälpsamma och delar med sig av folklig visdom, några är mer olycksbådande, och många är plågade eller nedslagna av livets motgångar. Allteftersom pjäsen fortskrider visar det sig att det egentliga ämnet är det Amerika som finns under radarn; det som visserligen påverkas av politikens skarpa penseldrag, men som aldrig helt definieras eller fängslas av dem. Det slutgiltiga budskapet är att det finns en enorm mängd förvirrad, välmenande och komplex mänsklighet där ute som – tack och lov – aldrig helt kan fångas i eller definieras av stereotyper.

Ensemblen i Another America. Foto: Piers Foley

För att denna positiva men aldrig sentimentala ton ska gå fram krävs virtuositet av de tre skådespelarna på scenen, som tillsammans porträtterar hela 36 karaktärer under handlingens gång, med endast ett fåtal rekvisita och en minimalistisk scenografi. Det är mycket text och ett enormt tempo i gestaltningarna. Nyckeln till föreställningens framgång är den skicklighet som dessa tre unga skådespelare besitter när de interagerar så sömlöst och skapar ett så fint galleri av individuella karaktärsstudier. Varje skådespelare rör sig mellan olika kön, etniciteter och åldrar och hanterar ett brett spektrum av amerikanska accenter. Det är en stor bedrift att de gör detta så övertygande, smidigt och med sådan finess.

En kort recension kan inte i detalj illustrera denna variation av karaktärisering, men jag blev särskilt imponerad av Marco Youngs gestaltning av en tjurig tonåring och ett frustrerat butiksbiträde; Jacob Lovicks inkarnation av en desillusionerad äldre släkting; och Rosanna Suppas frammaning av en excentrisk men vänlig gammal dam som också är på resa genom landet. Detta utöver deras skildring av dynamiken mellan bröderna och vännerna, och karaktärernas utveckling när de accepterar vad de flyr ifrån och lär sig att ”cykla tills de finner vad de söker”.

Another America. Foto: Piers Foley

Programmet ger begränsad information om det kreativa teamet, men regissören Joseph Winters förtjänar beröm. Med erfaren hand varierar han tempot och ser till att det alltid finns ett visuellt intresse och rörelse i rummet, även i långa monologer och mer stillsamma partier. Ljus- och ljudsättningen förstärker dramatiken utan att ta över, och scenografin ger skådespelarna gott om utrymme samtidigt som den tillhandahåller tillräcklig inramning för att stötta dem.

Det är ofta svårt att veta precis hur mycket bakgrundsinformation en publik behöver innan en spelperiod har satt sig ordentligt. Min enda egentliga kritik är väl att med en speltid på två timmar (inklusive paus) skulle pjäsen tjäna på en liten beskärning, särskilt i den något långa första akten där tillbakablickarna kanske används lite väl flitigt.

Detta är dock en välskriven, livsbejakande och varmhjärtad pjäs med fantastiska rollprestationer som till fullo förtjänade den varma uppskattning den fick av premiärpubliken.

Another America spelas på Park Theatre till och med den 30 april 2022

Share this post:

Share this post:

Få det bästa från den brittiska teatervärlden direkt till din inkorg

Var först med de bästa biljetterna, exklusiva erbjudanden och de senaste nyheterna från West End.

Du kan nu00e4r som helst avsluta din prenumeration. Integritetspolicy

FÖLJ OSS