RECENSION: Apollo 13 The Dark Side Of The Moon, Original Theatre Company ✭✭✭✭

Paul T Davies recenserar Apollo 13: The Dark Side Of The Moon av Torben Betts, som presenteras online av Original Theatre Company.

Ensembeln i Apollo 13 Apollo 13: The Dark Side of the Moon.

Streamas nu hos Original Theatre online.

4 stjärnor

Se nu

”Houston, we have a problem” är fem ord som är kända av miljontals människor världen över, om än främst tack vare filmen med Tom Hanks från 1995 som återskapade NASA:s misslyckade månresa 1970. En syretank som exploderade satte hela uppdraget och männens liv i fara, och efter ett inledande svalt intresse för resan följde en hel värld hur månens dragningskraft användes för att få hem astronauterna. Även om du känner till utgången är Original Theatres tekniskt imponerande produktion en fängslande resa. Torben Betts strama manus slösar inte på orden; det är ekonomiskt i sitt berättande och fokuserar mindre på tekniska bedrifter och mer på det mänskliga lagsamarbetet och de tänkta samtal som männen kan ha fört under sina minuter på månens baksida, utan kontakt med jorden. Inramad av en intervju med de två överlevande astronauterna för att uppmärksamma att det gått femtio år sedan uppdraget, fokuserar pjäsen på den isolering männen måste ha känt, och många paralleller dras till vår egen pandemitid.

Detta grepp ger verket en dokumentär känsla, och med hänsyn till social distansering ligger kameran tätt på skådespelarnas ansikten, vilket bidrar vackert till dramats intimitet. Regissörerna Alistair Whatley och Charlotte Peters samt filmregissören och klipparen Tristan Shephard formar materialet på ett strålande sätt. Ett stort beröm förtjänar även Sophie Cottons musik, som aldrig tar över eller blir för mycket, utan istället stöttar pjäsen lyhört – kraftfull när det behövs, tyst när det krävs.

Det är en stark ensemble, med Tom Chambers som Jack Swigert, Christopher Harper som befälhavare Jim Lovell och Michael Salami som Fred Halse, här gestaltad som afroamerikan. Detta låter Betts föreställa sig en debatt om medborgarrättsrörelsen mellan Halse och den högerorienterade Swigert, vilket kanske saknar finess men som tillåter paralleller mellan då och nu, och hur samma kamper lever kvar. En påminnelse om bedriften att få hem dem och mänsklighetens skönhet ges dock av de äldre versionerna av Lovell och Halse, gripande spelade av Phillip Franks och Geoff Aymer, som rörande uppmanar oss att visa kärlek för de vi bryr oss om eftersom tiden är så kort. Poppy Roe som intervjuaren och Jenna Augen som rösten från kontrollrummet bidrar med en kvinnlig närvaro. Det är en tekniskt fulländad resa, och inga andra män har färdats så långt från jorden, från hemmet, som dessa astronauter.