RECENSION: Squad Goals, Dagenham and Redbridge Football Club ✭✭✭✭

Paul T Davies recenserar Squad Goals av Michelle Payne, presenterad av Caspa Productions på Dagenham and Redbridge Football Club.

Ensemblen i Squad Goals. Foto: Zac Cooke Photography Squad Goals. Dagenham and Redbridge Football Club.

4 stjärnor

Boka biljetter

Det här är bara andra gången jag någonsin besökt en fotbollsarena, vilket ger en fingervisning om att jag inte direkt är något fotbollsfan. Men båda gångerna har varit för att se teater, och ett stort grattis till Caspa Productions som har satt upp denna fängslande och platsspecifika dundersuccé om damfotboll. Det är en helt coronasäkrad miljö med tydliga instruktioner där säkerheten för både publik och ensemble prioriteras högt, på en arena som är väl anpassad för social distansering. Om du funderar på att gå, tveka inte – det är väl värt upplevelsen!

Jag såg föreställningen under en regnig matiné i sällskap av en ganska liten publik, men den laguppställning jag såg skruvade upp energinivån rejält för att få igång oss. I vissa scener som spelades för mindre grupper gränsade det till överspel, men eftersom publiken både klappade och hejade under fotbollssekvenserna så fungerade det uppenbarligen. Michelle Paynes manus fokuserar på damfotbollens frammarsch och tacklar de stereotyper som spelarna tvingas övervinna, även om det feministiska budskapet stundtals blir en aning didaktiskt. Jag hade också velat veta mer om vissa karaktärer; jag tillhörde supporterklubben "The Daggers" och lärde därför känna mina sex karaktärer bättre än motståndarlagets. (Det fanns en lesbisk bihandling som kändes lite krystad, men jag tror att den introducerades i det andra laget, så jag hängde inte riktigt med där.) Oavsett vilket är de en livlig trupp som man verkligen hejar på!

Ensemblen i Squad Goals. Foto: Zac Cooke Photography

Det är en så sammansvetsad ensemble att det känns nästan snålt att lyfta fram enskilda prestationer, men Kia Brame var härligt trögfattad som Sharkey, Giorgia Falcioni en engagerande och rolig italiensk forward som Assassina, och Lucy Aistone en superb Lexi, som utmanar bilden av den typiska "Essex-tjejen" genom att spela fotboll men samtidigt älska skönhetsbehandlingar. Jamie Corner var dessutom mycket underhållande som lagets enda man, Shane – sannerligen lagets svagaste länk! Det som verkligen lyfter pjäsen från att bara vara en bra skildring av damfotboll är Sundeep Sainis enastående koreografi. Fotbollsmatchen i andra akten utspelar sig till ett sjudande soundtrack och berättas helt genom dans och rörelse, vilket lyckas fånga all den dramatik och spänning som finns i både fotboll och teater.

Den finaste komplimangen jag kan ge föreställningen är att varenda person i publiken, trots en kall och regnig eftermiddag, hade ett leende som lyste igenom munskydden. Det slog mig att båda dessa institutioner – teatern och fotbollsklubbar på Dagenham and Redbridge FC:s nivå – kämpar för sin överlevnad. Om du har möjlighet att stötta dem, gå och se denna vackra pjäs om världens vackraste spel.

Spelas till 10 oktober: /buy-tickets