RECENSION: Belleville, Donmar Warehouse ✭✭✭✭

Imogen Poots (Abby) och James Norton (Zack) i Belleville på Donmar Warehouse. Foto: Marc Brenner Belleville

Donmar Warehouse

16 december 2017

4 stjärnor

Boka biljetter

Paris är kärlekens stad. Det är åtminstone den mytbild som omger staden. Det amerikanska paret Zack och Abby har hyrt en lägenhet i Paris, främst för att hon alltid velat resa dit, och utåt sett verkar allt gå som på räls. Han är en läkare som råkar gilla att röka på med sin hyresvärd och granne en trappa ner, medan Abby kämpar med psykisk ohälsa som kräver ständig tillsyn. Det faktum att Zack ligger efter med hyran är det första tecknet på att han kanske inte är det stabila stödet i deras förhållande. I Michael Longhursts strama produktion med fingertoppskänsla för tempo, skruvas spänningen upp till en gastkramande final. Det är lysande skådespeleri av hela ensemblen.

Malachi Kirby (Alioune) och Faith Alabi (Amina) i Belleville på Donmar Warehouse. Foto: Marc Brenner I synnerhet i TV-serien Happy Valley har James Norton visat hur skicklig han är på att skifta stämning och nerv på en sekund. Vad hos Zack är sanning och vad är bara lögn? Han matchas perfekt av en suverän Imogen Poots (som var fantastisk i Vem är rädd för Virginia Woolf? tidigare i år). Hon växlar mellan offer och antagonist, och paret håller en fängslad när spänningen – och ens egna sympatier – skiftar vartefter pjäsen fortlöper. Malachi Kirby och Faith Alabi, i rollerna som grannarna, fungerar som utmärkta kontraster till huvudrollsinnehavarna och kastar ett nytt ljus över parets ord och handlingar. Allt utspelar sig på Tom Scutts magnifika scenografi, där händelserna bakom scenen levereras lika effektfullt som de på scenen. Det är svårt att undvika epitetet ”hitchcockskt”, men pjäsen lånar sannerligen element från mästarens stil. Den börjar långsamt och man kan till en början undra vart det hela ska leda, men Amy Herzogs manus har planterat fröna mycket skickligt. De talangfulla skådespelarna får publiken att dra efter andan när stämningen förtätas. Enligt min mening känns den avslutande scenen, som bokstavligen städar upp efteråt, en aning överflödig då en effektiv cliffhanger redan levererats. Men Donmar är den perfekta arenan för en tät thriller som denna – ett klaustrofobiskt kammarspel som imponerar på så många plan.

Till 3 februari 2018

BOKA BILJETTER TILL BELLEVILLE