RECENSION: The Effect, National Theatre ✭✭✭✭

Paul T Davies recenserar Lucy Prebbles The Effect som just nu spelas på National Theatre.

Paapa Essiedu och Taylor Russell. Foto: Marc Brenner The Effect.

National Theatre, Lyttleton.

23 augusti 2023

4 stjärnor

Boka biljetter

En klinisk prövning av ett nytt antidepressivt läkemedel. Deltagarna, Tristan och Connie, är unga och uppfyller kriterierna. De står under ständig observation av doktor Lorna James, som i sin tur övervakas av doktor Toby Sealey. Alltmedan testet fortgår växer känslor fram mellan Connie och Tristan, men är det kärlek eller är det preparatets effekt? För att ytterligare komplicera saken får en av dem placebo – eller det är åtminstone vad doktor James tror. Lucy Prebbles hisnande och kluriga pjäs får en strålande nypremiär i händerna på Jamie Lloyd, framförd av en magnifik ensemble. Pjäsen utmanar oss att se närmare på depression, medicinering och kärlekens hela trassliga väsen, som blir än mer komplicerat när studien börjar gå snett.

Foto: Marc Brenner

Till en början riskerar Soutra Gilmours scenografi att bli för klinisk; föreställningen spelas på en traverse-scen där skådespelarna håller sig inom skarpa ljusmarkeringar, och det kan kännas som att se en tennismatch från läktaren. Men replikskiftena är rappa och perfekt tajmade, och när skådespelarna börjar bryta sig ut ur testets restriktioner flyter scenrummet samman med ett intensivt ljusspel, särskilt när de närmar sig varandra. Paapa Essiedu ger Tristan en kaxig Hackney-attityd, vars självsäkerhet gradvis luckras upp av kärleken, och resan mot hans försämrade hälsa skildras subtilt. Han matchas perfekt av Taylor Russells yngre och mer oskyldiga Connie, som tvekar inför att bryta mot reglerna och ständigt undrar om hans känslor är äkta eller kemiska.

Kobna Holbrook Smith. Foto: Marc Brenner

Michele Austin fångar vackert doktor James kamp mot depressionen och hennes ironiska vägran att ta mediciner då hon inte litar på den process hon själv överser. Ständigt närvarande är hennes tidigare kärlek, doktor Sealey, i en lågmäld men kraftfull rollprestation av Kobna Holdbrook-Smith – mannen som egentligen drar i trådarna. Det är dessutom en auditiv upplevelse, inte bara tack vare kompositören Michael ’Mickey J’ Asantes trance-liknande musik som skiftar mellan ömhet och spänning, utan även genom de fyra rösterna. Blunda en stund och lyssna; detta är en förförisk och fulländad ensemble.

Taylor Russell och Paapa Essiedu. Foto: Marc Brenner

Kärnan i Prebbles manus är depression, hur vi behandlar den och vilka effekterna blir, men pjäsen sprakar också av humor och suveräna oneliners. Efter pandemin, i skuggan av aktuella orosmoln, har pjäsen fått en djupare innebörd. Den framförs utan paus och tiden flyger fram i denna perfekt tempofyllda uppsättning – se den innan den slutar spelas!