RECENSION: The King's Speech, Frinton Summer Theatre ✭✭✭✭

Paul T Davies recenserar The King's Speech, som nu spelas som en del av säsongen vid Frinton Summer Theatre.

The King’s Speech

Frinton Summer Theatre

12 juli 2023

4 stjärnor

Frinton Summer Theatre Website Det är ett skarpsynt val av Frinton Summer Theatre att inleda säsongen 2023 med David Seidlers pjäsversion av den klassiska filmen. Vi har nu en kung, och då Frinton spelar nationalsången före varje föreställning får publiken nu chansen att sjunga God Save The King för första gången. Men valet är inte cyniskt; det är en pjäs med mycket hjärta och en briljant central dynamik som ger historieintresserade unika insikter i händelserna fram till andra världskriget. Skalar man bort kungligheterna var Kung Georg VI en man med en svår stamning, i en tid då de med talfel ofta möttes av hån och utfrysning. Dramatiken uppstår när han tvingas in i rollen som kung efter broderns abdikation. Den australiensiska skådespelarstjärnan in spe, Lionel Logue, är mannen som hjälper kungen att hitta sin röst.

Produktionen står och faller med den centrala relationen mellan Bertie och Logue, och här är den vackert skildrad. Duncan Wilkins är mycket stark i rollen som Bertie – smärtsamt medveten om sin stamning, rädd, men samtidigt högmodig och reserverad i början av deras relation; som kunglighet har han helt andra förväntningar än folk i gemen. Alan Cox utgör den perfekta motpolen som Logue och vägrar dadda med prinsen som ska bli kung. Hans utmärkta komiska tajming bjuder på många ljusa stunder, och scenerna mellan de två lämnar en med mersmak! När Bertie närmar sig sitt tal vid krigsutbrottet blir skådespeleriet djupt berörande. Hustrurna är också utmärkta: Sarah Lambie utstrålar både etikett och kärlek som Elizabeth, och Lucy Robinson är perfekt som den jordnära Myrtle Logue. När David, Prinsen av Wales (en klockren rollprestation av Perri Snowden), abdikerar inser man att det finns mer än ett kungligt tal. Alison Reids följsamma regi håller tempot uppe i ensemblen men ger samtidigt pjäsen utrymme för eftertanke i de gripande stunderna.

Scenografen Sorcha Corcoran gör som vanligt underverk med små medel, understödd av Pip Thurlows effektiva ljus- och ljuddesign som smidigt förflyttar pjäsen mellan olika platser. Det är en fascinerande pjäs som lyfter fram både människan och historien, och den sätter ribban högt inför sommarens säsong!

Spelas till och med lördag 15 juli