Sedan 1999

Trovärdiga nyheter och recensioner

26

år

det bästa från den brittiska teaterscenen

Officiella biljetter

Välj dina platser

Sedan 1999

Trovärdiga nyheter och recensioner

26

år

det bästa från den brittiska teaterscenen

Officiella biljetter

Välj dina platser

  • Sedan 1999

    Trovärdiga nyheter och recensioner

  • 26

    år

    det bästa från den brittiska teaterscenen

  • Officiella biljetter

  • Välj dina platser

NYHETER

RECENSION: King Lear, Wyndham's Theatre, London ✭✭✭

Publicerat

Av

Paul Davies

Share

Paul T Davies recenserar Kenneth Branagh i Shakespeares Kung Lear, som nu spelas under en begränsad period på Wyndham's Theatre i London.

Eleanor de Rohan, Kenneth Branagh och Jessica Revell. Foto: Johan Persson Kung Lear Wyndham’s Theatre

31 oktober 2023

3 stjärnor

Nedkortad till två timmars intensivt sceneri utan paus, är frågan egentligen inte så mycket hur Kenneth Branagh ska gestalta Lear, utan snarare vad han har valt att plocka bort. I Jon Bausers scendekor blickar stjärnorna ned och formar ett öga som iakttar de dödliga som försöker undslippa sitt öde. När pjäsen börjar rör sig solsystemet och vi färdas mot jorden. Det är svårt att inte tänka på Doctor Who, och med de flyttande stenarna förs tankarna till 1978 års The Stones of Blood. När ensemblen mässar och dansar genom sitt öppningsnummer väntar jag nästan på att min egen favorit-Doctor, Tom Baker, ska dyka upp. Men det är förstås Kenneth Branagh, och vi befinner oss i det forntida Britannien där klanen splittras efter Lears abdikation.

Ensemblen. Foto: Johan Persson

Branaghs förkortade version går i ett rasande tempo, vilket för med sig både för- och nackdelar – främst hinner vi knappt lära känna Lear. Grälet om de hundra riddarna utspelar sig innan många West End-musikaler ens hunnit förbi ouvertyren, vilket gör att Lears sammanbrott känns en aning förhastat, särskilt under den första timmen. Branaghs storslagna spelstil gör det dessutom svårt att se människan bakom monarken. Ironiskt nog lugnar allt ner sig efter stormen, och det finns en genuin kraft i hans brutna kung. Vi rör oss snabbt mot Dover, vilket ger Doug Collings utmärkta Edgar/Mad Tom chansen att ta plats i centrum tillsammans med Joseph Kloskas lika suveräna Gloucester. De levererar en övertygande bihandling som nästan hotar att överskugga huvudberättelsen. Röstmässigt är rollistan stark och textens rytm driver handlingen framåt. Deborah Alli och Melanie-Joyce Bermudez bjuder på härligt teatralisk underhållning som Goneril och Regan, medan Jessica Revell är en ömsint och stark Cordelia samt en imponerande Narr.

Share this post:

Share this post:

Få det bästa från den brittiska teatervärlden direkt till din inkorg

Var först med de bästa biljetterna, exklusiva erbjudanden och de senaste nyheterna från West End.

Du kan nu00e4r som helst avsluta din prenumeration. Integritetspolicy

FÖLJ OSS