RECENSION: The Oliviers In Concert, Royal Festival Hall ✭✭✭✭

The Oliviers in Concert Royal Festival Hall 26 januari 2016

4 stjärnor

Fotografier av Mark Allen/BBC

Fyrtio år är en lång tid i musikalvärlden. När Olivier Awards startade 1976 (under det föga smickrande namnet S.W.E.T Awards), hade James Callaghan precis blivit premiärminister, Brotherhood of Man hade precis vunnit Eurovision och Sex Pistols stod på sin beryktade höjdpunkt.

Att sätta ihop en konsert med de senaste fyrtio årens främsta musikaler är med andra ord ingen lätt uppgift. Det var likväl den utmaning som arrangörerna för Olivier Awards stod inför när de anordnade den här spektakulära kvällen för att hylla de senaste årens prisvinnare.

I den fantastiska miljön i Royal Festival Hall tog sig en stjärnspeltrupp av musikallegendarer an klassiska låtar av kompositörer som Sondheim, Lloyd Webber och Loesser, tillsammans med några mindre kända vinnare. För transparensens skull bör nämnas att jag själv arbetade med fjolårets Olivier-gala, men då jag inte längre är involverad kunde jag njuta av kvällen med en hängiven kritikers ögon.

BBC Concert Orchestra måste vara en av Storbritanniens främsta ensembler; deras suveräna ackompanjemang gjorde varje nummer till något alldeles extra. Modigt, men helt rätt, fick de även två instrumentala nummer där deras briljans verkligen fick stå i centrum. Det finns få större nöjen än att höra en fulltalig orkester – deras närvaro lyfte kvällen långt över vad man brukar få uppleva vid konserter av den här typen.

Maria Freidman

I många avseenden tillhörde kvällen två av West Ends veteraner, Maria Friedman och Michael Ball. Friedman var medregissör (tillsammans med Tim Jackson) och bjöd på glödande tolkningar av Losing My Mind från Follies samt Beauty and the Beast. Hon har fortfarande en fantastisk röst med en kraftfull klang, och det var underbart att se henne på scenen igen.

På samma sätt har Michael Ball inte förlorat något av sin gamla magi – hans All I Ask of You tillsammans med Scarlett Strallen var av högsta klass. Han fick även kvällens största ovation för sin tolkning av Stars från Les Misérables (även om en del av mig gärna hade sett honom kanalisera sin ursprungliga Marius och ta sig an Empty Chairs and Empty Tables igen!).

Michael Ball och Scarlett Strallen. Foto: Mark Allan/BBC Två av de senaste årens stjärnor imponerade också stort med de låtar som gav dem så mycket beröm vid förra årets gala. Katie Brayben lyfte stämningen tidigt med ett energiskt framträdande av titelspåret från Beautiful, medan John Dagleish inledde andra akten med en stämningsfull Waterloo Sunset från Sunny Afternoon. Två framträdanden från de nuvarande West End-uppsättningarna av Jersey Boys och Matilda visade också prov på den styrka som finns i dagens London-teater med låtar ur deras populära repertoarer.

Låtordningen kändes genomtänkt; energin i Chorus Line gav en kraftfull öppning, Sit Down You’re Rocking the Boat blev en glädjefylld avslutning på första akten och Sondheims Our Time gav hela kvällen ett passande och värdigt avslut.

The Jersey Boys

Även om man aldrig kan göra alla nöjda, och kvällen bjöd på en fin blandning av gammalt och nytt, kändes vissa låtval lite märkliga. Med en sådan guldgruva av produktioner att välja mellan var det märkligt att inkludera två låtar från Sunday in the Park With George, även om två tidigare huvudrollsinnehavare fanns på plats för att sjunga dem.

Dessutom kändes det ovanligt att höra Michael Ball sjunga en omarbetad version av Tobias Not While I’m Around från Sweeney Todd, särskilt då Ball själv var en så formidabel Sweeney. Skillnaden blev lite för stor för min smak, även om Ball gottgjorde det senare som en mycket trovärdig Javert från Les Misérables – en roll han märkligt nog faktiskt aldrig spelat på scen.

Utmärkt stöd gavs också av Guildford School of Acting Choir, en grupp talangfulla unga artister för vilka detta måste ha varit en unik chans. De kom verkligen till sin rätt under uvertyren från Oklahoma, där de bidrog med vackra harmonier.

På grund av utmaningen att samordna repetitioner blir dessa tillfälliga konserter ofta spretiga tillställningar med missade instruktioner och stela mellanspel. Den här var en av de mest välpolerade jag någonsin sett; om man inte visste bättre skulle man aldrig kunna ana att det rörde sig om ett engångsframträdande.

Under de senaste fyrtio åren har Olivier Awards lyft fram eliten av Londons konstnärliga talang. Denna jubileumskonsert förde samman fantastiska stjärnor från förr och nu i en värdig hyllning till huvudstadens musikalscen.

Du kan lyssna på konserten fram till den 25 februari 2016 på BBC:s webbplats

Se fler bilder från kvällen här.