RECENSION: The Season, New Wolsey Theatre ✭✭✭

Paul T Davies recenserar The Season, en ny musikal av Jim Barne och Kit Buchan som nu visas på New Wolsey Theatre i Ipswich.

Alex Cardall och Tori Allen Martin i The Season. Foto: Pamela Raith The Season

New Wolsey Theatre, Ipswich

6 november 2019

3 stjärnor

Boka biljetter

Nu när East Anglias romantiska sidor verkligen har satts på kartan efter Richard Curtis stora succékomedi Yesterday, kommer julen tidigt till New Wolsey Theatre med Jim Barnes och Kit Buchans nya musikal: The Season. Dougal reser från Ipswich till New York för att delta i sin pappas bröllop – en rik man han aldrig träffat – och möts på flygplatsen av Robin, brudens syster. Denna samproduktion mellan New Wolsey och Royal & Derngate i Northampton har blivit kärleksfullt framtagen av Mercury Musical Developments, och det är alltid uppiggande att se en helt ny brittisk musikal. Oundvikligen dras föreställningen med ett problem: på grund av julpjästraditionen kommer den få svårt att spelas under den faktiska juletiden. Jag vet att jag lät som Grinchen här, men premiären ägde rum på Bonfire Night. Även om det inte var en regelrätt rökare, så finns det gott om sprakande magi i den här produktionen.

Tori Allen Martin och Alex Cardall. Foto: Pamela Raith Photography

Dougal är entusiastisk, vänlig och älskar julen, medan Robin naturligtvis är hans raka motsats. Det är en klassisk romcom där man kan bocka av varje kliché allteftersom, men föreställningen räddas av två fantastiska prestationer – Dougal och Robin är nämligen de enda på scenen. Alex Cardall är perfekt som Dougal; han får de roligaste replikerna, älskar sin roll och är oerhört sevärd och sprider värme i varje scen. Tori Allen-Martin har en svårare uppgift med Robin, som ska förmedla en dämpad personlighet mitt i säsongens översvallande natur, och hon bär på en hemlighet som innebär att hon faktiskt inte är bjuden på bröllopet. Men hon är ett utmärkt motspel till Cardall, båda har starka röster och det finns mycket humor i deras trevande relation.

Tori Allen Martin. Foto: Pamela Raith

Musikalens starkaste del är mittenpartiet, från låten Under the Mistletoe, genom första aktens avslutning, American Express, till inledningen av andra akten med den underbara Hangover Duet. Här får texterna verkligen liv och blir riktigt finurliga – min inre Grinch tystnade helt och jag blev totalt charmad. Dock är handlingen tunn; man drar ut alldeles för länge på en scen på en kinesisk restaurang och det tar en evighet för paret att ta farväl. Föreställningen skulle tjäna på att kortas ner med tio minuter, skippa pausen och bli tätare. Mycket beror också på om man är typen som redan sett Love Actually den här månaden. Det känns fortfarande som ett verk under utveckling; jag längtade efter att få träffa några av de karaktärer som nämns, inte minst pappan och hans blivande brud Melissa.

Alex Cardall och Tori Allen Martin. Foto: Pamela Raith

Med det sagt har Tim Jacksons produktion ett härligt driv under större delen av tiden, och allt utspelar sig på Amy Jane Cooks genialiska scenografi – ett finurligt rullband fullt av upptäckter. Sätt upp den i december och den kommer att få ännu mer kärlek, men redan nu under premiärkvällen fick den ett mycket varmt mottagande av publiken.