RECENSION: Feast From The East, Ink Festival på turné, Headgate Theatre Colchester ✭✭✭

Paul T Davies recenserar Feast From The East, Ink-festivalen på turné vid Headgate Theatre, Colchester.

Feast From the East, the Ink Festival on the Road.

Headgate Theatre, Colchester

20 april 2019

3 stjärnor

Boka nu

Med en slagkraftig ordvits i titeln är några av de bästa nya kortpjäserna från Ink-festivalen just nu ute på turné. Festivalen hyllar den korta pjäsen och är baserad i Suffolk, med verk av dramatiker som har en stark personlig eller historisk koppling till East Anglia.

Som alltid vid kvällar av det här slaget är det en blandad kompott bestående av nio pjäser, där den personliga smaken avgör vilket stycke man uppskattar mest. De mest välkända namnen är Richard Curtis, som bidrar med Another Suitcase, Another Hall – en komisk skiss där en skådespelerska försöker sjunga Evita-klassikern medan regissören blir alltmer besatt av väskan – samt Shappi Khorsandi. Hennes korta pjäs, Nina’s Not OK, är en monolog om en ångestfylld och kärlekskrank ung kvinna, fylld av de vassa poänger man kan förvänta sig. Båda känns dock något tunna i jämförelse med vissa av de andra verken.

När det gäller att uppmuntra nya talanger lyckas Ink-festivalen verkligen, och det är något som bör hyllas. Även om det innebär att ett par av pjäserna är i längsta laget och författarna ivrar för att berätta lite för mycket, så har varje pjäs stor potential för framtida skrivande. Detta gäller särskilt den fängslande After Prospero av Martha Loader, en liknelse som utspelar sig 400 år efter Shakespeares Stormen. Systrarna Ariel och Miranda möts vid sin far Prosperos vaka. Trots att den är något ordrik sprudlar den av idéer och originalitet, och fungerar bland mycket annat som en aktuell varning för klimatförändringarna. Den framförs utmärkt av Amber Muldoon och Tessa Wojtczak, som också gör fina insatser i andra stycken. Mina personliga favoriter var Wellington av Scarlett Curtis, en vackert reflekterande skildring av familjekärlek där tre generationer kvinnor ser på ett kungligt bröllop, samt den suveräna Mixed Up – en humoristisk och insiktsfull monolog av James McDermott, strålande framförd av Will Howard, en av ensemblens starkaste skådespelare.

Howard medverkar även i The Sound Guy av Corin Child, där en högerextrem politikers tal saboteras av ljudteknikern (en av få pjäser som tar sig an samtida frågor mer direkt). Både den och Dan Allums Bus Stop skulle dock må bra av lite varsam redigering då poängerna blir tydliga lite för tidigt. Jackie Carreiras Invisible Irene tacklar på ett fint sätt den känsla av osynlighet som medelålders Irene brottas med medan hon rensar i garderoben. That’s Great! av Shan Kitchener är ett något föga övertygande stycke för tre personer på temat homosexuell kärlek, med en förutsägbar situation och struktur, men välspelat och med en del kvicka repliker.

Eftersom produktionen är på turné är iscensättningen enkel, vilket kanske medför en viss brist på teatralitet; pjäserna skulle alla fungera lika bra som radioteater. Men betoningen ligger här helt på själva skrivandet och på att odla fram nya dramatiker. De letar efter nya manus, så om du vill pröva lyckan kan du besöka www.inkfestival.org för mer information och för återstående turnédatum. Väl värd att se!