RECENSION: Gabriel Hershmans Strolling Player, History Press ✭✭✭

Strolling Player: The Life and Career of Albert Finney.

The History Press.

Gabriel Hershman

3 stjärnor

Köp ett exemplar av Strolling Player från Amazon.co.uk

Denna biografi, som skrevs utan Finneys medverkan, är skapad som en hyllning till hans skådespelartalang och karriär, vilket Hershman tydliggör redan i inledningen. Han skriver ur ett fan-perspektiv och stora delar av boken viks åt djupanalyser av Finneys filmroller, med bidrag från vänner, kollegor och kritiker. Det som framträder är porträttet av en djupt sympatisk man – en sann skådespelare som tackade nej till Hollywoods rikedomar för att istället prioritera projekt han brann för och som älskade hantverket över allt annat.

Det är tydligt att Finney aldrig ville bli en konventionell filmstjärna eller sexsymbol; han såg Hollywood snarare som en maskin som spottade ur sig produkter istället för människor. Det är därför passande att hans mest ikoniska rolltolkning, Arthur Seaton i Lördagskväll och söndagsmorgon, handlar om revolten mot fabrikstillvarons tristess. Eftersom Hershman inte haft tillgång till Finney själv, blir resultatet en kronologisk genomgång av de viktigaste punkterna i skådespelarens liv och gärning. Detta ger boken en något hantverksmässig känsla; den är gedigen, men saknar häpnadsväckande nya insikter eller avslöjanden. Finney var en kvinnotjusare och en överlevare från 60-talets generation av "arga unga män", men kritiken mot honom begränsas främst till citat från Peter Hall och Lindsay Anderson. Den sistnämnde är, efter en schism med Finney, ganska syrlig i sin bittra sammanfattning av skådespelarens karriär. Det framgår dock att Finney var en dröm att arbeta med – han kunde namnen på såväl scentekniker som motspelare, och var generös med både tid och stöd till yngre kollegor. Paradoxalt nog gör de ständiga hyllningarna att Finney framstår som något mer endimensionell än han troligen var i verkligheten. Bokens stora styrka ligger dock i utvärderingen av Finneys extraordinära karriär, och som en introduktion till hans livsverk är den ovärderlig. Analysen av rollprestationerna är vass, och det bästa med boken är att den fick mig att vilja leta fram mina gamla filmer och se om klassikerna. För egen del är det i Lördagskväll och söndagsmorgon, Påklädaren och A Man of No Importance som man ser Finney när han var som bäst. Den typiska Finney-utstrålningen finns där – som den maskuline och uttråkade Seaton, som den åldrande teaterstjärnan "Sir" som stoppar ett tåg med bara rösten, och som en homosexuell oskuld i 1963 års Dublin. Han går helt upp i varje roll, och dessa filmer känns fortfarande förvånansvärt moderna. Behållningen med boken är att den inspirerar till att återupptäcka Finney, som trots allt måste räknas som en av sin generations mest underskattade (och definitivt mest underbelönade) skådespelare.

KÖP ETT EXEMPLAR AV STROLLING PLAYER: THE LIFE AND CAREER OF ALBERT FINNEY