RECENSION: The Boys In The Band, Park Theatre ✭✭✭✭

Ensemblet i The Boys In The Band. Foto: Darren Bell The Boys in the Band. Park Theatre (Före den brittiska turnén)

4 oktober 2016

4 stjärnor

Boka biljetter | Mer info

Matt Crowleys The Boys in the Band har en speciell plats i den homosexuella dramatikens historia. Pjäsen hade urpremiär på Broadway 1968 (där den rönte stora framgångar), ett år före de numera legendariska Stonewall-upploppen, och markerar startskottet för den moderna eran i kampen för jämlikhet. Med sin internaliserade homofobi, sitt självhat och sin bitska ton föll den senare i onåd hos en modernare och mer frigjord publik. Jag såg uppsättningen i West End i mitten av 90-talet och tyckte då att den kändes som ett museiföremål. All heder till regissören Adam Penford och den fantastiska ensemblen som nu återställt pjäsens plats i teaterkanon; i den intima miljön på Park Theatre framstår den nu som ett ärligt porträtt av ett liv och en tid då garderoben var det enda alternativ många homosexuella män såg som en överlevnadsstrategi.

Ian Hallard, John Hopkins, Greg Lockett och Daniel Boys i The Boys In The Band. Foto: Darren Bell

Michael ställer till med födelsedagsfest för sin vän Harold. I tryggheten i hans egen lägenhet kan männen vara sig själva – ända tills Michaels ”heterosexuella” vän Alan dyker upp och splittrar gemenskapen. I andra akten tvingar han dem att spela en farlig och avslöjande lek, där de får poäng genom att ringa upp sitt livs stora kärlek och erkänna sina känslor. Ian Hallard är lysande som Michael; till en början varm och vänlig, tills alkohol och bitterhet får honom att gå till attack mot livet och sina vänner. Hallard skalar skickligt av vänskapens lager alltmedan självhatets onda cirkel snurrar vidare. Bland gästerna finns den super-campa Emory, spelad med en underbart komisk