RECENSION: En julsaga (A Christmas Carol), Derby Theatre ✭✭✭✭

Gary Stringer recenserar Neil Duffields dramatisering av Charles Dickens En julsaga (A Christmas Carol) som just nu spelas på Derby Theatre.

Foto: Robert Day En julsaga

Derby Theatre

Fyra stjärnor

BOKA BILJETTER

Charles Dickens klassiker En julsaga utkom första gången 1843 och är utan tvekan den mest kända julberättelsen näst efter den bibliska. Berättelsen skrevs under en period av ekonomisk åtstramning och fångade perfekt den viktorianska tidens julfirande. Den bidrog till att forma vår moderna syn på högtiden och lade grunden för många av de traditioner vi har än i dag. Berättelsen har dramatiserats och tolkats otaliga gånger i nästintill alla tänkbara genrer, och dess buttert tillknäppta huvudperson har inspirerat allt från Anthony Newley och Michael Caine till Patrick Stewart och Marcel Marceau.

Foto: Robert Day

Efter en lyckad uppsättning 2014, skriven av Neil Duffield och regisserad av Derby Theatres konstnärlige ledare Sarah Brigham, återvänder nu En julsaga för att återigen hemsöka Derby. Den här gången har föreställningen fått nytt liv genom regissören Oliver O’Shea, som känner teatern väl efter att ha varit biträdande regissör för tidigare succéer som Hans och Greta och Peter Pan. Planeringen inleddes redan förra julen med målsättningen att väva in mer livemusik, vilket man definitivt har lyckats med genom en rad klassiska julsånger och rimmade verser som driver handlingen framåt. O’Shea har anammat devisen ”lagat kort ligger”, men lyckas ändå mana fram gott om överraskningar, starka känslor och genuin rysning. Denna varnande moralitet med sina fyra övernaturliga vålnader fick faktiskt några av tonåringarna i publiken att skrika till av spänning.

Foto: Robert Day

Ensemblen på åtta personer spelar flera instrument och axlar olika roller, med Gareth Williams som en passande vresig Scrooge. Han gör ett strålande jobb med att ta med oss på Ebenezers resa – från misstro och ovillighet, via sorg och ånger, till den slutgiltiga glädjen över julens budskap om välvilja. Aimée Kwan gör en säker professionell debut som Belle, medan James McLean tillför en gnutna farsartad energi i sin gestaltning av Den nuvarande julens ande, i stark kontrast till hans svavelosande tolkning av Jacob Marley. Ensemblen samspelar fint för att porträttera dessa välkända karaktärer på intressanta sätt genom de olika tidsperioderna i andarnas spår. Tre lag med unga lokala skådespelare turas om att stötta huvudensemblen, och vid denna föreställning gjorde det ”röda laget” en gedigen insats.

Scenografin domineras av ett urverk som kompletterar den runda scenen. Båda används skickligt när historien vindlar fram genom Ebenezers liv och väcker vår sympati i takt med att han gör upp med sin girighet. Genomtänkt ljus, ljuddesign och uppfinningsrika sceniska lösningar tillsammans med musikinstrumenten hjälper till att mana fram spökerierna – och höll publiken i ett trollbundet grepp. Eventuell oro för att den till stora delar tonåriga publiken inte skulle kunna lägga ifrån sig mobilerna visade sig snabbt vara obefogad.

Foto: Robert Day

Vad skulle Dickens själv ha tyckt om vår 21:a århundrade, där hans två skräckfigurer ”Onskan och Bristen” fortfarande är högst närvarande trots alla framsteg? Han skulle förhoppningsvis finna tröst i julens budskap och i denna produktion. När Scrooge och publiken förs över hav och berg, möts de av det universella budskapet om god vilja i en virvel av ljus och på en mängd olika språk – en riktigt god jul till alla och envar.

Spelas till och med den 4 januari 2020.

Läs vår artikel om En julsaga runt om i Storbritannien GÅ MED I VÅRT NYHETSBREV