RECENSION: The Old Man and the Pool, Wyndham's Theatre ✭✭✭

Tim Hochstrasser recenserar Mike Birbiglias föreställning The Old Man and the Pool, som just nu spelas på Wyndham's Theatre i London.

The Old Man and the Pool

Wyndham's Theatre

3 stjärnor

Boka biljetter

Mike Birbiglia är en skådespelare och ståuppkomiker från Boston som under de närmaste veckorna har tagit plats på Wyndham's – en liten smaragd i West Ends teaterutbud. Om man väljer en klassisk teaterscen snarare än en kabaréatmosfär för en soloföreställning, är detta sannerligen ett utmärkt val. Det är gemytligt och intimt; här finns inget behov av att ta i för kung och fosterland eller att skruva upp volymen till max. Det ger också artisten möjligheten att interagera med publiken på ett mer personligt sätt, vilket Birbiglia gjorde under senare delen av kvällen – han förde till och med ett samtal med en kvinna i en av logerna. Hans humor har en lågmäld, förtrolig ton som känns trygg även när ämnena, som i det här fallet, är ganska mörka och obekväma: medelålder, hälsoångest och vår egen dödlighet.

Birbiglia kombinerar ett jordnära och varmt tilltal med en knivskarp språklig precision. Tack och lov slipper vi politik; istället riktas humorn främst mot honom själv eller mot skeva och pricksäkra iakttagelser av de sociala och professionella världar han rör sig i. Vi får följa honom till en läkarkontroll där han inte orkar blåsa ordentligt i ett rör, vilket får läkaren att misstänka en förestående hjärtattack. Efter ett antal läkarbesök bestämmer han sig för att förbättra konditionen genom att börja simma på YMCA, vilket i sin tur väcker minnen från barndomens simhallar – upplevelser som tidigare hade fått honom att helt ge upp simningen.

Därifrån vidgas föreställningen till att handla om familjeminnen, utmaningen i att skriva testamente, ändrade kostvanor och konsten att uppskatta nuet med fru och dotter. Det är faktiskt ungefär samma budskap som den nya musikalen ”The Little Big Things” förmedlar bara några kvarter bort i Soho.

Scenografin består helt enkelt av en stiliserad representation av ljusspeglingar i en kaklad pool, som i ett skede förvandlas till rutat millimeterpapper. I övrigt begränsas det visuella till en pall och artistens eget kroppsspråk, ackompanjerat av subtila ljusförändringar när stämningen skiftar. Berättandet framstår som konstfärdigt naturligt och spontant, men är i själva verket strikt och nödvändigt manusbundet.

Föreställningen togs emot mycket väl av en publik med ett stort amerikanskt inslag, som uppenbarligen var välbekanta med och beundrade komikerns arbete. De sociala iakttagelserna är snygga och sättet han punkterar pretentioner och egenheter på (vare sig det är hans egna eller andras) görs med finess snarare än elakhet. Detta är alltid välkommet i en tid då exklusivitet och hån ofta är det billigaste sättet att få skratt. Men för en brittisk recensent kändes det i alla fall som att poängen i varje segment dök upp lite för tidigt i synfältet, vilket gjorde att de strategiska överraskningarna uteblev. Många av temana och berättelserna överlappade varandra och försökte vinna liknande poänger hos publiken med avtagande effekt.

Kanske är det bara den gamla sanningen att vi ofta skiljs åt av ett gemensamt språk, så att en del går förlorat i översättningen. För mig var de komiska situationerna begripliga och lätta att relatera till, men målet siktades långt innan det nåddes. Den självironiska tonen varierade inte tillräckligt i innehåll eller form för att bära upp en hel kväll. Det är kanske talande att föreställningens sista segment föll tillbaka på det gamla välbeprövade knepet att försöka få publiken att känna dåligt samvete och sluta skratta åt en absurd situation kopplad till döden. Här fanns plötsligt mycket mer energi, trots att själva stoffet blev tunnare.

I dessa oroliga och rastlösa tider är Birbiglias syn på de stora existentiella frågorna uppfriskande okonventionell och underhållande. Men jag fann det inte lika roligt som bänkraderna runt omkring mig, där folk tycktes finna hysterisk humor i anekdoter som för mig bara var välformulerade observationer utan tydliga slutsatser, form eller riktning.

ANMÄL DIG TILL VÅRT NYHETSBREV FÖR SENASTE NYTT. Spelas på Wyndham's Theatre till och med den 7 oktober.