RECENSION: Zomboid, New Wimbledon Studio Theatre ✭✭✭✭✭

Julian Eaves recenserar Richard Foremans Zomboid, den sista delen i sviten Foreman at Fifty vid New Wimbledon Theatre.

Zomboid

New Wimbledon Studio,

3 december 2019

5 stju00e4rnor

Boka biljetter

Detta u00e4r den sista delen i Foreman at Fifty, en serie uppsu00e4ttningar som hyllar den banbrytande amerikanske avantgarde-dramatikern Richard Foremans fantastiska verk. Hittills har den nu 82-u00e5rige fu00f6rfattaren, regissu00f6ren och producenten hunnit med... ja, exakt femtio stycken. Om nu00e5gon u00e4r expert pu00e5 hans fu00f6runderligt utmanande och su00e4reget vackra verk, su00e5 u00e4r det Patrick Kennedy. Genom sitt eget kompani, 'Phenomenological Theatre', har denne regissu00f6r vu00e5gat satsat allt fu00f6r att lyfta fram en rad av dessa ofta bisarra och stundtals svu00e5rbegripliga scenkonstverk. Kennedy har dragit stor nytta av sitt produktiva samarbete med New Wimbledon Theatre Studio, du00e4r flera av fu00f6rfattarens nyckelverk redan satts upp. Foremans konst liknar inget annat, och att iscensu00e4tta den med den fingertoppsku00e4nsla som Kennedy uppvisar u00e4r en bedrift i sig. Kennedy u00e4r en slu00e5ende och minnesvu00e4rd profil i den brittiska teatervu00e4rlden, inte minst genom sin fu00f6rmu00e5ga att locka nya talanger till projekt som kru00e4ver att man helhju00e4rtat anammar de svu00e5righeter som produktionerna bjuder pu00e5.

I det hu00e4r fallet ru00f6r sig fem glittrande klu00e4dda toreadorer genom minutiu00f6st komponerade tablu00e5er, samtidigt som vi fu00e5r se filmklipp skapade speciellt fu00f6r tillfu00e4llet av Kennedy sju00e4lv u2013 som u00e4ven stu00e5r fu00f6r scenografi, ljus, koreografi och fu00f6rstu00e5s produktion. I tidigare uppsu00e4ttningar har han u00e4ven bidragit med ru00f6stberu00e4ttande; han u00e4r i praktiken inte bara det nu00e4rmaste vi kommer en levande, verksam teater-auteur i Storbritannien idag, utan ocksu00e5 en imponerande polymath. Under tiden du00f6nar ett soundtrack (ocksu00e5 det signerat Kennedy) som blandar allt fru00e5n tal av ungerska politiker mixat med Bartu00f3k till u2013 om jag hu00f6rde ru00e4tt u2013 musikkritik av Theodor Adorno (eller nu00e5gon i hans stil) som lu00e4gger ut texten om en annan konstnu00e4rlig ikonoklast, Beethoven. Den intellektuella sku00e4rpan och estetiska elegansen i utfu00f6randet u00e4r prickfri, vilket u00e4r extra imponerande med tanke pu00e5 att kompaniet knappast badar i pengar. Men produktionens sparsmakade 'New York-loft'-ku00e4nsla ligger helt i linje med dess ursprung hos Foremans eget Ontological-Hysteric Theatre, grundat med visionen att "skala av teatern allt utom den enda vu00e4sentliga impulsen att iscensu00e4tta den statiska spu00e4nningen i mellanmu00e4nskliga relationer i rummet."

Och vad vi ser hu00e4r u00e4r en mu00e4sterlig lektion i hur man uppnu00e5r just detta. Det finns gott om spu00e4nning i de frysta u00f6gonblick som utfu00f6rs av de juvelprydda sku00e5despelarna: Davey Green; Tommy Papaioannou; George Seymour; Georgia Small; Nikitas Stamoulis. Deras ru00f6relser u00e4r märkligt repetitiva men aldrig monotona, och deras konfigurationer antyder stu00e4ndigt en gu00e4ckande 'mening' i denna mu00e4rkliga vu00e4rld av icke-hu00e4ndelser och ofu00f6rklarliga konsekvenser. Samtidigt du00f6ljs ingenting fu00f6r oss u2013 till synes u00e4r allt helt enkelt 'du00e4r' fu00f6r oss att bevittna och smu00e4lta. Men precis som en 'happening' u00e4r detta inte teater som serveras med en enkel ru00f6d tru00e5d fu00f6r att hu00e5lla ihop det hela: det u00e4r upplevelser befriade fru00e5n sammanhang och koherens. Det kan su00e4kert irritera vissa, men under den dryga timme som fu00f6restu00e4llningen pu00e5gu00e5r, utu00f6var den enligt min mening en fu00f6runderligt angenu00e4m charm.

Trots Kennedys hu00e4rdnackade fu00f6rsvar fu00f6r Foreman, verkar han i stort sett ignorerad av det brittiska teateretablissemanget. Han syns su00e4llan pu00e5 våra scener och u00e4r fu00f6rhu00e5llandevis oku00e4nd. Men trots detta utanfu00f6rskap har han en liten, nischad och extremt lojal skara fu00f6ljare, och framfu00f6r allt ett gediget etos som genomsyrar allt han gu00f6r (vilket fu00f6rklaras nu00e4rmare i programbladet). Su00e5ledes fortsu00e4tter denne enstu00e5ende teaterkonstnu00e4r med ofu00f6rminskad iver och energi, opu00e5verkad av bristande folkligt erku00e4nnande eller konstnu00e4rliga belu00f6ningar. Efter att ha sett ett halvdussin av hans verk har jag fu00e5tt en unik inblick i vad teater u00e4r och vad den kan u00e5stadkomma. Su00e5 vitt jag vet u00e4r det fu00e5 hu00e4r i landet som skapar nu00e5got som u00e4r ens i nu00e4rheten av su00e5 hu00e4r radikalt eller revolutionu00e4rt. u00c4r det en kvarleva fru00e5n 60-talet? Mu00f6jligen, men Foreman formades vid gryningen av det magiska decenniet och var en av de som kom att definiera det. Jag vu00e4lkomnar du00e4rfu00f6r u00e4nnu en chosefri och sju00e4lvfu00f6rsu00e4krad produktion fru00e5n detta unika, konstnu00e4rsledda kompani.