RECENSION: The Diary Of A Hounslow Girl, Oval House (UK-turné) ✭✭✭✭✭

Ambreen Razia i The Diary Of A Hounslow Girl. Foto: Richard Davenport The Diary Of A Hounslow Girl

Oval House Theatre

6 maj 2016

5 stjärnor

Turnéinformation

Så, vad är egentligen en "Hounslow Girl"? Tydligen har det blivit ett begrepp för självsäkra unga muslimska tjejer som kämpar med att få ihop traditionella värderingar, stadsliv och mode.

Ambreen Razia har skrivit, och framför nu själv, monologen The Diary Of a Hounslow Girl på olika scener runt om i Storbritannien – och det är sannerligen ett kraftfullt stycke dramatik.

Razia spelar Shaheeda, en 16-årig tjej som bor med sina föräldrar i Hounslow. Vi möter Shaheeda i hennes sovrum; hon är agiterad, förväntansfull och nervös. Något tynger henne. Vi får känslan av att hon tänker fly, men vi förstår inte riktigt varför. Under de kommande 85 minuterna ger Shaheedas monolog oss en unik inblick i hennes liv och hennes vänskapskrets, och steg för steg får vi veta Shaheedas hemlighet. Att avslöja mer än så vore att förstöra upplevelsen, och jag anser att handlingen har en så pass stark genomslagskraft just på grund av hur Razia låter Shaheeda rulla ut sin historia.

Ambreen Razia i The Diary Of A Hounslow Girl. Foto: Richard Davenport

Ambreen Razias prestation är helt enastående och fängslande. Att som skådespelare behålla publikens intresse i över en timme är en bedrift i sig. Att hon dessutom lyckas injicera föreställningen med humor och ungdomlig glöd säger mycket om hennes förståelse för ämnet, kvaliteten på manuset och Razias egen talang. Shaheeda är ingen stereotyp; hon är komplex och, i slutändan, ung!

The Diary Of A Hounslow Girl är regisserad av Sophie Moniram och utspelar sig till största del i Shaheedas sovrum, med scenografi av Petra Hjortsberg och ljussättning av Paul O’Shaughnessy. Det är en ganska grå historia, med några blekrosa lyktor som blinkar ovanför, och en starkt gul outfit kvarlämnad på golvet tillsammans med en vinröd träningsoverallsjacka som de enda färgklickarna. Det finns också några fantastiska ögonblick där Shaheeda spelar in videomeddelanden som ska förklara hennes flykt. Allt ser otroligt enkelt ut, men Hjortsbergs scenografi har några smarta lösningar som vackert illustrerar Razias berättelse. Moniram balanserar skickligt humor med det mer seriösa dramat i texten och ser till att tempot hålls uppe.

The Diary Of A Hounslow Girl fungerar utmärkt som en intim teaterupplevelse. Vi får bli Shaheedas förtrogna och börjar förstå den press hon känner, både från samhället i stort och inifrån sin egen kultur och familj.

Jag kan varmt rekommendera den här föreställningen. Om den spelas på en teater i närheten av dig – köp en biljett och upplev pjäsen själv. Jag tvivlar på att du kommer att få se något mer gripande eller en starkare prestation från en så ung artist på länge.

LÄS MER OM TURNÉPLANEN FÖR THE DIARY OF A HOUNSLOW GIRL