Teatern slog upp portarna den 10 september 1892 med föreställningen Wedding Eve. Under de första två åren gick den under namnet Trafalgar Square Theatre, innan den bytte namn till Trafalgar Theatre och slutligen, år 1895, till Duke of York’s – en hyllning till den blivande kung Georg V. Teatern nådde tidigt stora framgångar med uppsättningar som musikal komedin Go-Bang (1894), Jerome K Jeromes Miss Hobbs (1900) och Belascos Madame Butterfly. Det var här Puccini såg pjäsen och inspirerades till en av sina mest älskade operor (hans version sattes senare upp på teatern 1932). Den 27 december 1904 var en historisk dag då J.M. Barries Peter Pan hade premiär – ett verk som i dag räknas till ett av de mest kända i barnteaterhistorien. Under 1930-talet fortsatte teatern att presentera ett brett utbud, däribland Ballet Rambert (som spelade en avgörande roll för balettens popularitet i Storbritannien) och Grand Guignol – de naturalistiska skräckpjäser som gjort succé i Paris. Byggnaden q-märktes (Grade II-listed) 1960 och stängdes 1979 för en omfattande renovering, för att sedan öppna igen bara ett år senare. När Ambassador Theatre Group köpte teatern 1992 sammanföll det med en av den tidens mest omtalade uppsättningar: Royal Courts produktion av Death and the Maiden. Samarbetet fortsatte under 1995 med en framgångsrik säsong av Royal Court-klassiker och den hyllade uppsättningen av The Weir, som spelades under hela två år. I dag fortsätter Duke of York’s att leverera ett varierat utbud av högklassig scenkonst, samtidigt som byggnaden fungerar som Londons högkvarter för Ambassador Theatre Group och produktionskontor för hyllade Sonia Friedman Productions.