Apollo Theatre slog upp portarna 1901 med den amerikanska musikalkomedin The Belle of Bohemia. Det var en passande premiärföreställning då byggnaden – den fjärde teatern som uppfördes längs Shaftesbury Avenue – byggdes specifikt för musikaliska framträdanden. Musikalkomedier dominerade på Apollo fram till 1912, då en ny inriktning öppnade upp för en större bredd av scenkonst. Detta ledde till uppsättningar av ansedda dramatiker som Sean O’Casey, Ivor Novello, Noël Coward och Terence Rattigan. Under Schaufelbergs renovering 1932 installerades en privat foajé och ett förmak till den kungliga logen, men i övrigt har teatern arkitektoniskt förblivit i stort sett oförändrad sedan dess. År 1962 sattes en av teaterns största succéer upp, Boeing Boeing, som senare flyttades till Duchess Theatre 1965. Bara några år därefter hyllades Sir John Gielgud för sin roll i Alan Bennetts Forty Years On (han återvände senare till Apollo 1988 för ett av sina sista scenframträdanden). Stoll Moss Group köpte teatern 1975, innan den år 2000 såldes vidare till Really Useful Group och Bridgepoint Capital. Sedan 2005 ägs Apollo av Nica Burns och Max Weitzenhoffer under namnet Nimax Theatres. Under det tidiga 2000-talet har teatern varit värd för hyllade pjäser som All My Sons (med David Suchet), publiksuccén Jerusalem (som efter två säsonger på Apollo även gjorde segertåg på Broadway) och den prisbelönta uppsättningen av Den besynnerliga händelsen med hunden om natten. Strax före jul 2013, mitt under en föreställning av just Den besynnerliga händelsen med hunden om natten, kollapsade en del av taket vilket tvingade teatern att hålla stängt i flera månader. Olyckan berodde på försvagningar i den gamla viktorianska arkitekturen. Teatern återöppnades senare med Let The Right One In (Låt den rätte komma in), där ett undertak dolde skadorna och den översta balkongen stängdes av under tiden som reparationsarbetet pågick.