Gielgud Theatre på Shaftesbury Avenue slog upp dörrarna den 27 december 1906, då under namnet Hicks Theatre. Teaterns allra första uppsättningar, musikalerna The Beauty of Bath och My Darling, skrevs båda av Seymour Hicks som huset då var uppkallat efter. En minnesvärd anekdot från de tidiga åren är när Hicks hustru tvingades ställa in flera föreställningar av The Dashing Little Duke (1909) på grund av sjukdom – varpå Hicks själv helt enkelt klev in och tog över rollen. Samma år tog Charles Frohman över rodret och döpte snabbt om scenen till Globe Theatre. Nypremiären skedde med pjäsen His Borrowed Plumes, författad av ingen mindre än Lady Randolph Churchill (Winston Churchills mor). De följande decennierna kantades av succéer, däribland Fallen Angels (1925), publikfavoriten Call It a Day (1935) som spelades hela 509 gånger, samt John Gielguds legendariska uppsättning av The Importance of Being Earnest (1938), där han själv både regisserade och spelade huvudrollen. Gielguds nästa stora satsning, Christopher Frys The Lady’s Not for Burning, hade en bejublad premiär 1949. Framgångståget fortsatte sedan under kommande årtionden med pjäser som A Man For All Seasons (scenpremiär 1960), den långkörande There’s a Girl in My Soup (1966) samt Daisy Pulls it Off (1983) – den sistnämnda innehar än idag teaterns rekord med 1 180 föreställningar. I samband med att Shakespeares Globe invigdes på South Bank 1994, fick teatern sitt nuvarande namn, Gielgud Theatre. Namnbytet gjordes dels för att hedra sir John Gielguds enorma livsgärning inom brittisk dramatik, dels för att publiken inte skulle förväxla de två scenerna. Mellan 2007 och 2008 genomfördes dessutom en omfattande renovering för att återställa teatern till sin forna glans.