RECENSION: Lipstick, Omnibus Theatre ✭✭✭✭

Mark Ludmon recenserar Sarah Chews pjäs Lipstick på Omnibus Theatre i London med Siobhán O’Kelly och Nathan Kiley i rollerna

Lipstick Omnibus Theatre, London

Fyra stjärnor

Boka nu

”Allt det där med ’konst för konstens skull’ är skitsnack”, sa författaren Toni Morrison en gång. ”All bra konst är politisk!” Och som konst betraktat är Sarah Chews provocerande nya föreställning, Lipstick: A Fairy Tale of Iran, inte bara politisk utan också väldigt bra. Genom att använda sig av drag och läppsynks-kabaret utforskar den på ett uppfinningsrikt sätt de svåra frågor som väcks när en teaterskapare reser till Teheran på en kulturfestival som en del av en brittisk delegation. Hennes förutfattade meningar om livet i ett islamiskt land, särskilt för kvinnor, slås i spillror av det hon får bevittna, vilket förändrar hur hon ser på sitt eget liv och sin roll som konstnär hemma i Storbritannien.

Med en glödlampstät catwalk som sträcker sig ut från scenen har scenograferna Sam Wilde och Elizabeth Harper förvandlat Omnibus Theatre till en dragklubb i Soho. Här återger författaren och regissören Orla sina erfarenheter av att resa till Iran under den gröna revolutionen 2010, då fredliga protester mot oregelbundna presidentval slogs ner av president Mahmoud Ahmadinejads regering. Anlitad för att arbeta med ett teaterprojekt för unga kvinnor försöker hon förstå deras liv och kultur genom prismat av sin egen identitet som queerfeminist inom dragscenen. Skillnaderna är givetvis enorma, något som understryks av rapporterna från hennes dragqueen-vän Mark om hans hedonistiska och bekymmersfria liv i London, där han njuter av friheter som kvinnorna i Iran inte ens skulle kunna drömma om. Orlas resa till festivalen var tänkt att bevisa att ”konst övervinner konflikter”, men hon inser snart att allt – från en dragqueen som framför en Sinatra-klassiker till den minsta vardagliga gest – är en politisk handling.

Lipstick påminner om 80- och 90-talets radikala dragperformances och leker med queertraditionens läppsynkning, från poplåtar till talad text, såväl som kabaret och ”boylesque” för att addera ett subversivt element till berättelsen. Detta utförs med skicklighet och humor av Nathan Kiley, mer känd som den framstående dragartisten Topsie Redfern, med stöd av Angus Kemps ljuddesign, Jack Weirs ljus och Molly Beth Morossas glittrande kostymer. Men detta sammanhängande berättande flyger fram under en timme och 45 minuter, utan paus, tack vare en fängslande prestation av Siobhán O’Kelly i rollen som Orla. Hon fångar såväl förvirringen och ilskan som den djupa kontakt hon utvecklar med kvinnorna i Teheran. Föreställningen saknar kanske den humor som vissa förväntar sig av en dragshow, men den är kraftfull och bitvis djupt rörande. Den kanske inte ger alla svar, men den ställer frågor som tvingar dig att reflektera över de friheter vi åtnjuter i väst och den politik som ligger till grund för varje del av våra liv.

Spelas till och med 24 mars 2019.

BOKA BILJETTER TILL LIPSTICK