RECENSION: The Universal Machine, New Diorama Theatre ✭✭✭

The Universal Machine

New Diorama Theatre

24 april 2013

3 stjärnor

Den brittiske matematikern Alan Turings liv och bedrifter kan tyckas vara ett oväntat ämne för en musikal, men i en ambitiös ny uppsättning på New Diorama Theatre i London har man lyckats skildra Turings biografi i musikalform.

Föreställningen är episodisk och vi får möta Turing som en fumlig och nervös pojke som växer upp till en socialt obekväm men briljant man, helt utan intresse för hur omvärlden uppfattar honom. Diven av en dominant och till synes självcentrerad mor, är det egentligen bara i sällskap med den äldre skolkamraten Christopher Morcom som han verkligen blommar ut och blir förälskad.

Richard Delaney gör en slående insats i den komplexa rollen som Turing och fångar hans väsen både fysiskt och i de korta sångpartierna. Kompositörerna har valt att låta musiken utspela sig runt Turing, vilket understryker hans påtagliga utanförskap. Judith Paris är en drivande kraft som Turings mor Sarah. Hennes tillrättavisningar av Turing både som barn och vuxen är förödande, och hennes karaktär har utan tvekan fått några av föreställningens mest känslosamma och starka musikaliska ögonblick.

Ensemblen arbetar hårt, med särskilt framstående prestationer av Celia Colby och Michael Faulkner, men ibland känns scenen något överlastad med rörelser som saknar naturligt flöde. Väldesignade projektioner lyser bitvis upp scenrummet och omsluter scenen med grafiska avbildningar av både Enigmamaskinen och Turing-Welchmans ”bomb”.

Den som förväntar sig en musikal i traditionell bemärkelse kan bli besviken. Även om musiken och texterna i The Universal Machine för berättelsen framåt saknas de där riktigt stora numren; istället får vi ett textmässigt känsligt porträtt av en plågad man som känns trovärdigt utan att falla i klichéer. Med det sagt finns det fortfarande ett behov av att finslipa texterna, som ofta blir repetitiva, och att fördjupa en del av birollerna som har potential att ge så mycket mer. Föreställningen når aldrig riktigt den dramatiska höjdpunkt som man kanske förväntar sig med tanke på den krigshistoriska fond som utgör ramen för Turings vuxna liv.

Trots detta är det här ett gripande stycke dramatik som definitivt är värt att se, och det ska bli intressant att se hur upphovsmännen väljer att utveckla verket i framtiden.

Foto: Richard Davenport