NYHETER
RECENSION: Sweet Charity, Donmar Warehouse ✭✭✭✭✭
Publicerat
Av
Mark Ludmon
Share
Mark Ludmon recenserar Josie Rourkes uppsättning av Sweet Charity, som just nu spelas på Donmar Warehouse i London.
Anne Marie Duff och Arthur Darvill i Sweet Charity. Sweet Charity
Donmar Warehouse, London
Fem stjärnor
Tack vare en rad oförglömliga musikalnummer och Bob Fosses koreografi är Sweet Charity populärare än någonsin, med nya uppsättningar på både Nottingham Playhouse och Watermill Theatre i Berkshire bara under det senaste året. I hjärtat av musikalen finns en klassisk historia om flicka som möter pojke, men med Neil Simons manus är detta ingen enkel romcom. Bakom musikens medryckande rytmer döljer sig den dystra världen av danshallar där kvinnor arbetar som ”taxi-dancers” – uthyrda till män per dans, där en del även tvingas erbjuda sexuella tjänster som extraknäck. Lönen är låg och självkänslan ännu lägre, i en tillvaro där kvinnornas värde baseras helt på hur många män de lockar till sig per kväll.
Ensemblen i Sweet Charity. Foto: Johan Persson
Vissa uppsättningar försöker eftersträva en glansig yta och antyda att allt bara är show business, men trots gott om skratt gör Josie Rourkes nya produktion inga försök att tona ner det sjabbiga. Som namnet antyder är Charity Hope Valentine en lysande fyrbåk i en cynisk värld, med ett stort hjärta som längtar efter kärlek. Efter att bokstavligen ha blivit dumpad av sin älskare Charlie kastar hon sig tillbaka in i livet som taxi-dancer, den mest långvariga värdinnan på Fandango Ballroom. Hennes ständiga försök att hitta något bättre leder henne till en kvällskurs, men redan innan första lektionen börjar hon dejta en timid revisor vid namn Oscar, som inte vet någonting om hennes bakgrund.
Anne Marie Duff som Charity i Sweet Charity
Med en ungdomlig vitalitet är Anne-Marie Duff oemotståndligt charmig i titelrollen. Charitys brist på självkänsla är hjärtskärande, vilket blir särskilt smärtsamt när vi ser henne erbjuda sin kropp till varje man som visar henne minsta vänlighet. Hon växer eller förändras inte nämnvärt trots sina erfarenheter, men det som gör henne till en hjälte är hennes otroliga förmåga att uthärda och resa sig över varje motgång – och att göra det storslaget med en avundsvärd livsglädje.
Anne Marie Duff (Charity) och Arthur Darvill (Charlie) i Sweet Charity
Rourke har valt bort Fosses ursprungliga koreografi för att samarbeta med den moderna danslegenden Wayne McGregor. Han blandar lekfullhet med en avsexualiserad fysikalitet, särskilt i taxi-dansarnas provokativa parad för att locka till sig en ”big spender”. Robert Jones lutar sig mot 60-talsestetik för den silverskimrande scenografin och kostymen, inspirerad av Andy Warhols Factory (likt Ivo van Hove i den aktuella All About Eve). Med en blinkning till Bertolt Brechts alienationsteknik används skyltar och bokstäver för att markera nyckelmoment som ”Ett stort beslut”, medan sjön i Central Park finurligt representeras av ett gigantiskt hav av silverbollar.
Ensemblen i Sweet Charity på Donmar Warehouse.
Precis som Charitys bubblande optimism, lyckas Cy Colemans musik och Dorothy Fields texter – här under ledning av Gareth Valentine – höja sig över det mörka med en sprudlande energi. En höjdpunkt är ”The Rhythm of Life”, framförd med smidig elegans av Adrian Lester – en i raden av gästskådespelare som spelar pastorn i en alternativ, syradränkt församling. Resten av ensemblen levererar också strålande insatser, inklusive Arthur Darvill som den komiskt ängslige Oscar och Martin Marquez som Vittorio Vidal, den enda mannen som värdesätter Charity för den hon faktiskt är. Rourke och McGregor ser även till att varje taxi-dancer får en stark egen identitet, från Lizzy Connollys kåkfarare Nickie till Debbie Kurups Helene och Danielle Steers Carmen.
Amy Ellen Richardson (Ursula) och Martin Marquez (Vittorio Vidal) i Sweet Charity. Foto: Johan Persson Vissa kritiker menar kanske att uppsättningen saknar charm, men Sweet Charity är så mycket mer än så. Genom att föra tankarna till Sam Mendes rysliga nytolkning av Cabaret på Donmar för 26 år sedan blottlägger Rourke den dystra och hopplösa världen av hyrda kroppar, men balanserar det skickligt med komik och patos – allt lyft av Duffs oförglömliga rollprestation som den sköra men obrytbara Charity.
Spelas till och med 8 juni 2019.
BOKA BILJETTER TILL SWEET CHARITY
Få det bästa från den brittiska teatervärlden direkt till din inkorg
Var först med de bästa biljetterna, exklusiva erbjudanden och de senaste nyheterna från West End.
Du kan nu00e4r som helst avsluta din prenumeration. Integritetspolicy