RECENSION: The Father and the Assassin, National Theatre ✭✭✭✭✭

Paul T Davies recenserar Anupama Chandrasekhar's pjäs The Father and the Assassin som just nu spelas på National Theatre.

Foto: Marc Brenner The Father and the Assassin

National Theatre (Olivier)

14/9/23

5 stjärnor

BOKA BILJETTER

Mahatma Gandhi, det självständiga Indiens fadersfigur, är välkänd för de flesta. Däremot vet vi betydligt mindre om hans mördare, Nathuram Godse. Detta beror sannolikt på att Indiens första premiärminister, Nehru, förbjöd publiceringen av Godses vittnesmål under rättegången och tystade mördarens röst. Medan Gandhi stred för ett sekulärt och inkluderande Indien, förespråkade Godse ett självständigt hinduiskt Indien. Anupama Chandrasekhars extraordinära pjäs är historisk teater när den är som allra bäst: storslagen, fängslande och med en förmåga att skickligt koka ner historien till en tvåtimmarsberättelse som både folkbildar och underhåller. Här finns inga grova penseldrag; manuset är skarpt, detaljerat, perfekt strukturerat och kryddat med en rejäl dos humor.

Foto: Marc Brenner

Pjäsens nav är Hiran Abeysekeras enastående prestation i rollen som Godse. Han är lekfull och illmarig när han bjuder in oss att spendera tid med en mördare, och det metateatrala anslaget är både dråpligt och engagerande. Hans fysikalitet, som vi tidigare sett prov på i Life of Pi, tar Olivier-scenen i full besittning. Pjäsen ger även ett intressant perspektiv på identitet och genuspolitik; då föräldrarnas tidigare söner dött uppfostrades Godse som flicka i hopp om att undvika det öde som tycktes drabba familjens pojkar.

Foto: Marc Brenner

I rollen som flicka bidrog han till familjens försörjning genom att agera medium för gudinnan Durga. Detta porträtteras med stor kraft och skönhet, ofta punkterat av pikareska blickar mot publiken. Paul Bazely gör rollen som Gandhi med en värdighet som består alltmedan han låter karaktären åldras med perfektion genom åren. I en pjäs fylld av starka röster sticker Ayesha Kala ut som den utmärkta Vimala; hon avbryter vår opålitliga berättare och tillför den balans som historien kräver. Tony Jayawardena är dessutom suverän som Savarkar, Godses högerextrema mentor. Det är en fulländad ensemble där varje karaktär känns genomarbetad och nyanserad.

Foto: Marc Brenner

Delningens fasor är ett slag i magen men skildras med enkla medel. Indhu Rubasinghams enastående regi kännetecknas av ett fantastiskt flöde och Rajha Shakirys scenografi harmonierar perfekt med den rörliga estetiken. Den växande nationalismen i vår samtid fångas på ett obehagligt träffsäkert sätt i pjäsens upplösning. National Theatre rider just nu på en framgångsvåg med flera föreställningar på väg mot West End, och den höga standarden upprätthålls verkligen här inför höstens lovande premiärer. Det känns som ett perfekt firande av teaterns 60-årsjubileum, och detta är en uppsättning man absolut inte bör missa. Ett mästerligt arbete av alla inblandade – jag lämnade salongen med nya insikter och var djupt underhållen.