RECENSION: Yank!, Charing Cross Theatre ✭✭✭✭

Ensemblet i Yank!. Foto: Claire Bilyard Yank!

Charing Cross Theatre

10 juli 2017

Fyra stjärnor

Boka biljetter

Under uppväxten med Rodgers & Hammersteins musikaler hade jag aldrig anat att Curly, Billy och Emile någonsin skulle ha ögon för någon annan än Laurey, Julie och Nellie. Men i Yank! har bröderna Joseph och David Zellnik inspirerats av musikalens och filmens guldålder för att skapa en föreställning där Stu bara har ögon för Mitch. Vi följer de två unga männens tvekande romans mot bakgrund av militärtjänstgöring och homofobi under slutet av andra världskriget, utan att försköna riskerna de tar.

Andy Coxon (Mitch) och Scott Hunter (Stu) i Yank! Foto: Claire Bilyard

Föreställningen är kryddad med ballader i 1940-talsstil som får ny innebörd genom den homosexuella handlingen, men det är mycket mer än bara pastisch. Här blandas den klassiska musikalstilen med en mer samtida ton och texter som aldrig skulle ha tillåtits under Rodgers & Hammersteins glansdagar. Även om det finns gott om humor, ryggar historien inte för att skildra krigets fasor och de faror som homosexuella män utsattes för om de blev påkomna. Baserat på efterforskningar om perioden ger den en inblick i hur kriget gav nya möjligheter för homosexuella män att mötas, men också hur de tvingades till ”akrobatiskt tänkande” för att undvika upptäckt.

Trots de mörkare temana finns det stunder av ren glädje, från den steppande soldat-ensemblen och en Gershwin-inspirerad manlig pas de deux, till de hysteriskt campiga journalisterna på soldattidningen Yank, som ekar fans av Sex and the City i sin kärlek till Borta med vinden.

Chris Kiely (Artie) och Sara-Louise Young (Louise) i Yank!. Foto: Claire Bilyard

Yank! blev ursprungligen en Off-Broadway-succé 2010 och hade sin Europapremiär på Hope Mill Theatre i Manchester så sent som i våras. Det är den uppsättningen, med nästintill intakt ensemble, som nu har flyttat till London. I regi av James Baker är detta en skicklig och tempofylld föreställning med en felfri rollista. Andy Coxon glänser som den maskuline Mitch med sin filmstjärneuppsyn och sammetslena röst, medan Scott Hunter som Stu börjar som en nervös och oskyldig 18-åring men genomgår en utmanande resa för att finna sin identitet och sitt inre mod. Andra anmärkningsvärda insatser inkluderar Chris Kiely som Stus mentor och vän Artie, som introducerar honom till krigstidens gayliv. Sarah-Louise Young – den enda kvinnan i ensemblen – spelar alla kvinnliga roller och använder sin skicklighet som karaktärsdriven kabaréstjärna för att gestalta allt från glamorösa sångerskor till en tuff och rakryggad kvinna inom försvaret.

Andy Coxon (Mitch) i Yank!. Foto: Claire Bilyard

Joseph Zellniks partitur är en melodisk njutning, ackompanjerat av Chris Cumings skarpa och sprudlande koreografi. De skiftande stämningarna, från romantiska scener på stranden till krigets fasor i Stilla havet, förmedlas expertmässigt genom Aaron J Dootsons stämningsfulla ljussättning och Chris Boggs tidvis obehagliga ljuddesign, mot Victoria Hintons effektiva scenografi.

Ensemblet i Yank! Foto: Claire Bilyard

Militära konflikter och förföljelsen av homosexuella ger Yank! en mörkare underton än en vanlig musikalromans, men Rodgers & Hammerstein balanserade ju själva sina feelgood-historier med död, nazister och krig. I Yank! påminner författarna oss om att livet en dag kommer att bli bättre för män som Stu och Mitch, tack vare modet hos dem som stred under kriget och som fortsatte kampen för frigörelse under de kommande decennierna.

Spelas till den 19 augusti 2017

BOKA BILJETTER TILL YANK!