TILLBAKABLICK: Emily Redpath

Denna Throwback Thursday möter vi Emily Redpath, som berättar om att spela Julia mot Sam Tuttys Romeo och hur man egentligen personifierar spya under Edinburgh Fringe.

Emily Redpath Vilken var din allra första föreställning som barn, och vad var det som lockade in dig i teatervärlden?

Som för många andra barn var mitt första scenframträdande hemma i vardagsrummet tillsammans med mina kusiner och vänner. Vi satte ihop alla möjliga sorters shower och tvingade alla (mer eller mindre) villiga vuxna att titta på. Men jag tror att jag verkligen föll för teater och livekonst när jag gjorde mitt slutprojekt på gymnasiet. Det handlade om Medusa, hade minimalt med text och var vackert groteskt. Där såg jag hur bred teatern kan vara och insåg att jag ville fortsätta skapa och stå på scen.

Vi är så glada över att få se dig i den ikoniska rollen som Julia, tillsammans med Sam Tuttys Romeo. Hur har det varit att sätta ihop en produktion mitt under en pandemi? Vilka utmaningar har ni mött och hur har ni löst dem? Det var en fantastisk erfarenhet som verkligen visade hur stark och innovativ den här branschen är. Vi filmade allt mot en green screen, och det fanns bara en enda dag – efter att vi blivit Covid-testade – då Sam och jag fick filma de intima scenerna. Det var en enorm uppgift att ro i land på bara 12 dagar, men det bidrog bara till pjäsens nerv och intensitet. Det fanns ingenstans att gömma sig, vilket var både hjälpsamt och spännande för mig. (Se filmens tillkännagivande här).

Sam Tutty (Romeo) och Emily Redpath (Julia). Foto: Ryan Metcalfe Varför är teater viktigt för dig?

Det är något visst med teater och liveframträdanden överlag. Det handlar om att främlingar i ett rum möts för att dela en vacker upplevelse, för att förhoppningsvis gå därifrån med en positiv känsla eller ett nytt minne. Det påminner en om hur man leker och njuter av livet, och jag känner att det är extremt viktigt, särskilt när vi blir äldre.

Hur ser din process ut varje kväll när du går in i en roll – särskilt en roll som Julia?

Jag går tillbaka till alla inre bilder jag skapat för karaktären, mediterar, och säger sedan till mig själv att släppa taget och bara köra.

Av alla Shakespeares många underbara karaktärer, vem är mest lik dig?

Jag tro inte nödvändigtvis att hon är lik mig, men jag älskar Julias passion och jag vill definitivt bära med mig lite av den glöden.

Du har nyligen medverkat i långfilmen ”Help” i rollen som Grace. Vad är den största skillnaden för dig mellan att jobba med film jämfört med teater? Har du någon favorit?

Jag upplever att den enda riktiga skillnaden är publiken; att spela för den sista raden i salongen jämfört med en kamera precis framför ansiktet. Det finns en energi i liveteater som jag älskar, men filmens möjligheter fascinerar mig också, så jag kan faktiskt inte välja.

Emily Redpath Berätta om ett av dina bästa eller roligaste minnen från scenen.

En gång på Edinburgh Fringe spelade jag personifieringen av en spya i ett clownnummer. Under sketchen brukade jag fråga någon i publiken om hens namn och sedan sjunga en serenad. Det var i slutet av spelperioden och vi var alla helt utmattade. När jag frågade en i publiken vad hon hette svarade hon Emily. Jag blev så till mig att jag drog efter andan och var nära att säga ”Det heter jag med!”, men istället gick jag bara runt i en cirkel och sa: ”Äsch, glöm det... jag bara... känner någon med det namnet.” Jag tror dock att de förstod.

Vilka tre saker hittar man alltid i din loge? Maskotar, saker som hjälper dig på scen, blå M&M's...

Hörlurar. Vatten. Dagbok.

Foto: Mark Pickthall Om ditt liv vore en pjäs, vad skulle den heta och varför?

Bra fråga...

Något i stil med ”Visst, varför inte?” eller ”Nu kör vi!”, för jag känner att saker händer runt omkring oss hela tiden och allt är i ständig förändring. Men när jag bara finns till, är öppen och låter saker ske, hittar jag nya erfarenheter som jag aldrig hade fått om jag försökt tvinga fram dem.

Vilket råd vill du ge till alla nyutexaminerade skådespelare – både årskull 2020 och de som snart går ut 2021?

Dessa kommer ursprungligen från skådespelarcoach John Osborne Hughes:

·        Det som är menat för dig kommer inte att gå dig förbi. (Såvida du inte gör absolut ingenting, haha).

·        Du har ingenting att bevisa för någon, allra minst dig själv.

·        Kliv ur din egen väg och låt det som ska hända, hända.

Det här jobbet handlar ju trots allt bara om lek, och om du inte får rollen betyder det bara att den inte var för dig. Folk säger ofta att det är ”hård konkurrens” eller att ”allt handlar om kontakter”, men i själva verket finns det möjligheter där ute, och när du är redo och villig kommer den rätta att dyka upp för dig.