RECENSION: The Inheritance, Young Vic Theatre ✭✭✭✭✭

Mark Ludmon recenserar Matthew Lopez kraftfulla nya pjäs The Inheritance på Young Vic

Samuel H Levine och Andrew Burnap i The Inheritance på Young Vic. Foto: Simon Annand

The Inheritance

Young Vic

Fem stjärnor

Boka biljetter

I Howards End skrev E.M. Forster de välkända orden om behovet av att ”bara knyta an” (only connect) – en filosofi som genomsyrade hela hans författarskap. I The Inheritance har Matthew Lopez hämtat inspiration från denna klassiska roman för att utforska olika typer av kopplingar, både mellan vänner och älskare och mellan generationer. Med bokens struktur och karaktärer som en lös utgångspunkt följer denna tvådelade pjäs en grupp homosexuella män i dagens New York och arvet från tidigare liv, särskilt hur stadens gaycommunity decimerades under aids-epidemin på 1980-talet.

Ensemblen i The Inheritance på Young Vic. Foto: Simon Annand

Med den unga paret Eric och Toby i centrum inleds berättelsen i en bekymmersfri värld under Obama-eran med middagsbjudningar, bruncher och konserter – en hyllning till en tid då homoseksuella män är fria att gifta sig och skaffa barn. Mot fonden av valet av Trump och rädslan för att hbtq-rättigheter ska urholkas hotas parets egen tillvaro när de riskerar vräkning från sin hyreskontrollerade sjurummare på Upper West Side – Erics familjehem ända sedan hans farföräldrar flyttade dit efter kriget.

Andrew Burnap i The Inheritance på Young Vic. Foto: Simon Annand

För Lopez karaktärer är hemmet centralt för deras trygghet, och utan det riskerar de att bli rotlösa och gå vilse. Detta blir som tydligast i det hus som Eric ärvs av vännen Walter, till en början ovetandes – ett centralt berättargrepp hämtat direkt från Howards End. Beläget norr om New York City har denna pittoreska herrgård i kolonialstil varit en plats för trygghet och helande under hela sin 400-åriga historia, och spelade en viktig roll som tillflyktsort under aidskrisen.

Vanessa Redgrave och Samuel H Levine i The Inheritance. Foto: Simon Annand

Karaktärerna drivs också av ett behov av att fly. På ett positivt sätt sker detta genom litteraturens förmåga att öppna sinnet för nya idéer och erfarenheter. Den hemlöse prostituerade Leo ges möjlighet till en nystart efter att Toby tagit honom under sina vingar och introducerat honom för den stora litteraturen. På ett mindre positivt sätt driver rädslan för intimitet och aidsepidemin Walters partner, Henry, att fly hemmet på landsbygden för att kasta sig in i arbete och världsresor. Toby själv befinner sig på ständig flykt undan sin dysfunktionella familjebakgrund genom en falsk livshistoria om privilegier som gör honom till en sorts ”lost boy” – vilket understryks av hans fullständiga namn, Toby Michael Darling, inspirerat av Wendys bror i Peter Pan. Istället för att konfrontera sitt förflutna undviker han sanningen genom att förvandla sin personliga fiktion till en bok och sedan en pjäs, samtidigt som han tappar bort sig i alkohol och droger.

Andrew Burnap och Kyle Soller i The Inheritance. Foto: Simon Annand

Trots dessa tunga teman, hjärtskärande ögonblick och scener med vass polemik om gayliv och politik, är The Inheritance ofta väldigt humoristisk. Den är späckad med slagfärdiga repliker och en medvetenhet om sig själv som litterärt verk. E.M. Forster själv dyker upp på scenen för att vägleda handlingen genom stora delar av del ett, och skapar berättelsen i samarbete med karaktärerna – ett metafiktivt lager som Lopez hanterar mästerligt. Forster, som tvingas konfrontera sin egen rädsla för att bli outad och sin vägran att låta den homosexuella romanen Maurice ges ut förrän efter sin död, ges livfullt gestaltning av Paul Hilton. Han tillför även stor tyngd i rollen som Walter, som utgör länken tillbaka till en mindre tolerant och mer skräckfylld tid.

Kyle Soller med ensemblen i The Inheritance. Foto: Simon Anand

John Benjamin Hickey är lysande som Walters partner Henry Wilcox – den enda karaktären som fått behålla sitt namn från Howards End. Som republikansk och Trump-stödjande fastighetsutvecklare utgör han en motpol till de andra karaktärernas liberala framtoning, även om hans attityder i slutändan brister i fråga om ansvar och gemenskap. Kyle Soller är fängslande som Eric, vars resa för att hitta mening och trygghet är den röda tråden genom båda delarna. Andrew Burnap bidrar med intensiv energi och humor som Toby, medan Samuel H Levine imponerar i dubbelrollerna som den trasige missbrukaren Leo och den priviligierade aspirerande skådespelaren Adam. De ingår i en strålande ensemble, med allt från stjärnskott som Hubert Burton och Luke Thallon till Vanessa Redgrave i en liten men rörande roll som blir ytterligare en länk till det förflutna. Paul Englishbys finstämda musik ramar in prestationerna och ser till att produktionen träffar rakt i hjärtat.

Kyle Soller, Paul Hilton och John Benjamin Hickey i The Inheritance på Young Vic. Foto: Simon Annand

Trots att föreställningen är uppdelad i två delar på sammanlagt sju timmar, gör Stephen Daldrys tajta regi att det aldrig känns långdraget; man dras in i dessa människors öden och bryr sig om deras framtid. Vissa repliker och vändningar får publiken att dra efter andan i en pjäs där karaktärerna ofta vänder sig direkt till oss. Bob Crowleys enkla men effektiva scenografi, stämningsfullt ljussatt av Jon Clark, låter skådespelarna sitta vid sidan av den nakna plattformen och titta på, som om de – precis som publiken – tar del av berättelsen. Allt är en del av hur The Inheritance hyllar gemenskapen som den ultimata trygga platsen, genom vänskap, ansvar och förståelsen för vad vi har ärvt från dem som gick före oss.

Spelas till 19 maj 2018

BOKA BILJETTER TILL THE INHERITANCE