RECENSION: The Watching, White Bear Theatre ✭✭✭

Mark Ludmon recenserar Nicholas Limms pjäs The Watching på White Bear Theatre.

The Watching White Bear Theatre, London

Tre stjärnor

Boka nu

Under 1640-talet svepte en ny våg av häxhysteri över England, ledd av den självutnämnde "witchfinder general" Matthew Hopkins. Han uppskattas ha varit delaktig i omkring 300 kvinnors död mellan 1644 och 1646, vilket innebär att han och hans kumpaner bar ansvaret för att fler människor hängdes för häxeri i England än under de föregående 100 åren. Hans skräckvälde låg till grund för skräckklassikern Witchfinder General från 1968 med Vincent Price i huvudrollen, och denna våldsamma historiska epok har nu inspirerat Nicholas Limms nya pjäs The Watching.

Häxjägaren i pjäsen heter William Taverton som, efter hustruns mystiska död, återvänt från London till familjehemmet i Glynwood i Fens (i East Anglia, där den verklige Hopkins utkämpade sin kamp mot Satan). Med sig har han sina två barn, Grace och James, som båda närmar sig vuxen ålder men fortfarande kuvas av sin karismatiske och tyranniske far. Spänningen stiger när Taverton för med sig Graces barndomsvän Beth in i huset, misstänkt för att vara häxa. Fastbunden i en stol och nekad mat ska hon bevakas dygnet runt av familjemedlemmarna på ett rullande schema, så att de kan bevittna när hennes sanna häxidentitet avslöjas genom ett besök av djävulen eller en av hans hantlangare.

Oavsett om hon är en häxa eller inte utövar Beths närvaro en märklig magi på familjen. Hennes närvaro lockar fram hemligheter om dem själva och deras förflutna, och det visar sig snart att ingen är så oskyldig som de verkar. Medan hon genomgår den prövning som kallas "the watching", utmanar och "torturerar" Beth Grace och James med sina frågor och ord – vilket förvandlar de som vaktar till de vaktade.

Beth är kaxig och intelligent, och hennes enda "synd" tycks vara hennes viljestarka och skarpa tunga, vilket utmärker henne som en kvinna som inte passar in i samhällets normer. Tavertons förföljelse av henne blir alltmer misogyn av skäl som klarnar senare, vilket understryker pjäsens fokus på kvinnans plats i ett patriarkalt samhälle när hon vågar trotsa konventionerna.

Manuset har stunder av lyrisk skönhet men rör sig i övrigt i ett modernt språkbruk, kryddat med humor trots de mörka teman som avhandlas. De tre yngre karaktärerna frammanar en värld av barndomsrivalitet och byskvaller som mognat till illvilliga och ogenomtänkta anklagelser. Utan att avslöja för mycket kan sägas att historien oväntat exploderar i en fartfylld final som kommer som en chock efter vad som fram till dess varit ett mer eftertänksamt familjedrama.

Vi ser flera fina skådespelarinsatser från bland andra Kerry Gooderson som Beth, Jeannie Dickinson som Grace och Ryan Whittle som James. Alexander Nash är föredömligt skräckinjagande som den besatte häxjägaren och sprider ett brutalt, maskulint hot så snart han äntrar scenen. Pjäsen, som regisseras av författaren själv, innehåller ett fascinerande och märkligt rörelsebaserat mellanspel till musik av Emmylou Harris. Det förstärker de underliggande spänningarna, även om det känns lite främmande i förhållande till resten av produktionens naturalism. Detta är debutuppsättningen för det nystartade teaterkompaniet Ragged Crow, och det ska bli spännande att se mer av denna uppfinningsrikedom i deras framtida arbeten.

Spelas till och med 20 oktober 2018

BOKA BILJETTER TILL THE WATCHING HÄR